Hur skapar Skandia avkastning i dagens lågräntemiljö? Den frågan ville Lars-Göran Orrevall, vd för Skandias kapitalförvaltningsbolag, gärna besvara tillsammans med Skandias tidigare räntechef Christer Käck, när de bemötte vice riksbankschefen Cecilia Skingsleys försvar av minusräntan på höstens första medlemsmöte i Stockholm den 5 oktober 2016.
-Många menar att traditionell livförvaltning är död. Jag påstår att det är den inte alls, tvärtom, den är ”alive and kicking”, inledde Lars-Göran Orrevall. -Traditionell livförvaltning har funnits sedan 1870-talet, den har överlevt två världskrig, depressioner med mera – det är med andra ord en pigg 140-åring! Och det bland annat tack vare produktutveckling och en god förvaltningsstrategi.
Orrevall berättade att Skandias andel räntebärande i portföljen bara är 40 procent av livtillgångarna, vilket är rekordlågt. Därtill består den nästan bara av obligationer med kort löptid, vilket betyder att Skandia är väl positionerad för att köpa obligationer när de börjar stiga.
-Vi tror inte på en snabb höjning. Det är bara att acceptera att vi får räkna med en lägre avkastning än vi vant oss vid historiskt, sa Lars-Göran Orrevall.
-Vi har sedan lång tid tillbaka testkört olika scenarier, svarade Orrewall, och vi klarar låga räntor länge. Risken är en aktiekrasch och lågkonjunktur. Men vi har stora buffertar och mycket hög solvensgrad!
Skandia hör till de svenska livbolag som har minst exponering mot börsen. Istället har Skandia en stor andel onoterade tillgångar och ett eget fastighetsbolag. Därtill håller Skandia på att bygga upp en portfölj med infrastruktur, men det går långsamt.
-Redan 2007 fattade vi beslut om att andelen infrastruktur skulle ligga på fyra procent, men än så länge är vi bara på två procent. Ett problem är att den svenska regeringen inte vill ta in privata finansiärer, sa Lars-Göran Orrevall som hoppas på en förändring.
Christer Käck, som hanterade Skandias obligationsportfölj på 1990-talet när Skandia var den absolut största aktören på den svenska kapitalmarknaden, följer fortfarande marknaden nära, bland annat i sin roll som ledamot i Andra AP-fonden. Han gav både riksbanken och Skandia beröm för hur de hanterade lågräntemiljön. Samtidigt hade han tydliga medskick till båda. Riksbanken borde exempelvis ändra sitt sätt att köpa obligationer genom så kallade kvantitativa lättnader.
-Snart finns ingen likviditet kvar på marknaden. För att få upp ränteförväntningarna borde riksbanken koncentrera sig på att bara köpa obligationer med kort löptid. Då kommer utbudet av obligationer med lång löptid att öka istället. Och det kommer att stödja förväntningarna på högre ränta, sa Christer Käck.
Samtidigt vill han se Skandia engagera sig mer i samhällsdebatten. När räntan är låg är det viktigt att det finns bolag att investera i, och det finns många välfärdsbolag Skandia skulle kunna köpa aktier i. Skandia borde tala mer om infrastruktur och engagera sig i den pågående politiska debatten om vinstförbud i välfärden, menade han.
-Vinstfrågan är jätteviktig för en stor kapitalplacerare som Skandia. Det borde vara en fråga som Skandia driver, sa Christer Käck.
Läs om vice riksbankschefen Cecilia Skingsleys anförande på medlemsmötet här.
