De traditionella livbolagen, t ex Skandia och Folksam, tillhandahåller både pensions- och kapitalförsäkringar. Inkomstskattelagen innehåller en hel del restriktioner, både kvantitativa och kvalitativa, som gäller för pensionsförsäkringar, t ex är lägsta tillåtna utbetalningsålder 55 år och den kortaste utbetalningstiden fem år.
Kapitalförsäkringarna saknar dessa restriktioner och det är i stort sett upp till bolagen att utforma produkterna som de önskar. Det i särklass vanligaste för kapitalförsäkringarna är också att det överenskomna försäkringsbeloppet utbetalas som ett engångsbelopp, det gäller både vid dödsfall och livsfall.
Pensionsförsäkringarna innehåller oftast betydande försäkringsmoment och det övergripande och viktigaste syftet är att ge de försäkrade en bra kompensation den dag de pensionerar sig och förvärvsinkomsten minskar eller upphör helt. Man eftersträvar också jämna, helst stigande, pensionsutbetalningar så att de försäkrade vet vilka utbetalningar de kan förvänta sig och kan planera sin ekonomi därefter.
Kapitalförsäkringar kan också innehålla betydande försäkringsmoment, men gör det oftast inte. Rena riskförsäkringar innehåller betydande försäkringsmoment men saknar försäkringskapital.
Avkastningsjämförelser
De flesta livbolag, det gäller bl a Skandia och Folksam, hade en mycket bra kapitalavkastning under 2016 med tanke på den rådande lågräntemiljön. Att så är fallet beror på bolagens placeringsstrategi med en tillgångsmix som innebär att tillgångsslag som går bra kompenserar för tillgångsslag som går mindre bra.
Skandia kallar sin tillgångsportfölj för en allvädersportfölj vars syfte alltså är att kunna ge bra avkastning vad som än händer på kapitalmarknaderna. Skandia nådde en totalavkastning om 8,2 procent under 2016, medan t ex Folksam landade på 8,4 procent, branschsnittet låg på 6,6 procent. Under året nådde dock AP-fonderna en ännu högre avkastning. För ickevalsfonden AP7 låg den på 15,5 procent, medan den för de övriga AP-fonderna i snitt låg på drygt 10 procent. Den genomsnittliga kapitalavkastningen för samtliga livbolag under perioden 2011 – 2015 låg på 7,2 procent medan den för AP-fonderna låg på 8,6 procent.
Vilken är då förklaringen till att t ex Skandia och Folksam inte når upp till AP-fondernas avkastning?
Förklaringen är att livbolagen p g a sina åtaganden mot de försäkrade inte kan placera tillgångarna på ett lika riskfyllt sätt som AP-fonderna. Eftersom man lämnat garantier till de försäkrade måste tillgångarna placeras så att dessa garantier alltid kan uppfyllas. För pensionsutbetalningar finns ofta målsättningen att nivån på pensionsutbetalningarna inte blir alltför volatil, eftersom pensionsutbetalningarna ska ersätta tidigare inkomst.
Sammantaget medför detta att livbolagens placeringsstrategi blir försiktigare än AP-fondernas och man tvingas placera stora belopp i räntebärande tillgångar vars avkastning inte är så hög i dagens lågränteläge. AP-fonderna har inte dessa restriktioner och har alltså möjlighet att placera sina tillgångar friare i syfte att maximera sin avkastning. Om allt går väl innebär det att avkastningen kan överstiga livbolagens avkastning, medan en placering i mera riskfyllda tillgångar å andra sidan också innebär en högre risk för lägre avkastning.
Varför sänks de garantier livbolagen lämnar för nya avtal och premier?
Anledningen till de sänkta garantierna är det rådande lågränteläget. Riksbankens reporänta är just nu negativ och räntan på tioåriga statsobligationer ligger i intervallet 0,5 – 0,8 procent. Prognosen för de närmaste åren är också att det låga ränteläget kommer att bestå under en lång tid framöver. Det gör att de betydande tillgångar som placeras i räntebärande instrument har en väldigt låg avkastning för närvarande.
Som redan nämnts är livbolagens övergripande prioritering att i varje läge trygga sina åtaganden mot de försäkrade i form av pensions- och andra utbetalningar. För att säkerställa att redan lämnade garantier kan uppfyllas och samtidigt skapa utrymme för placeringar i mera riskfyllda tillgångar, t ex aktier, i syfte att erbjuda en bra återbäring i framtiden har bolagen tvingats dra ned på de garantier man erbjuder. Det gäller både vid nyteckning och för framtida premiebetalningar.
Vid beräkning av garanterade belopp används en garantiränta – en högre garantiränta ger högre garanterade belopp och vice versa. En tumregel då bruttogarantiräntan sätts, som t ex Skandia tillämpar, är att den ska ligga på ca 60 procent av den tioåriga statsobligationsräntan. Med denna teknik skulle bruttogarantiräntan komma att ligga i intervallet 0,3 – 0,5 procent. Efter skatt och avgifter skulle nettogarantiräntan i många fall bli negativ.
Flera livbolag, t ex Skandia och Folksam har då valt att gå en annan väg, garantiräntan lämnas bara för 80 procent av betalda premier. Det har gjort det möjligt för Skandia att sätta bruttogarantiräntan till 1,25 procent medan Folksam valt att ha bruttogarantiräntan 1 procent.
Den valda bruttogarantiräntan appliceras alltså på 80 procent av betalda premier. Eftersom garantin tillgodoräknas löpande innebär det att det garanterade beloppet kommer att överstiga 80 procent av premien över tid, ju längre tid som förflyter från premiebetalningstillfället till utbetalningstillfället desto högre blir det garanterade beloppet som andel av premien.
Redan lämnade garantier gäller
Det är viktigt att poängtera att de sänkta garantinivåerna inte gäller för redan inbetalda premier.
Garantierna från livbolagens sida som var i kraft då premiebetalningarna gjordes gäller alltså för redan betalda premier nu och i framtiden. Däremot kan de komma att ändras för framtida premier, både vid nyteckning och vid extra premiebetalning.
Tidigare tillämpade livbolagen en annan teknik då garantierna fastställdes. I livbolagen finns alltså gamla delbestånd som har denna teknik. Den innebar att den garantiränta som utlovades vid nyteckning gällde under hela försäkringstiden också för framtida löpande premier. Det innebär att t ex Skandia har ett gammalt krympande försäkringsbestånd där denna teknik tillämpas. Det är värt att notera att några försäkringar med en garantiränta för framtida premiebetalningar inte nytecknas.
Harry Wide, fd chefsaktuarie Skandia
Vill du också skriva en krönika? Utrymmet är öppet för alla medlemmar och ska handla om någon frågeställning som intresserar oss alla. Kontakta i så fall Sophie Nachemson-Ekwall. snachekw@gmail.com
