20141217, Finansdepartementet, Regeringskansliet, 103 33 Stockholm
Tjänstepensionsföretagsutredningens slutbetänkande En ny reglering för tjänstepensionsföretag ( SOU 2014:57)
ProSkandia är en i förhållande till Skandia oberoende försäkringstagarförening. Föreningen är bildad på medlemmarnas initiativ och finansieras genom medlemsavgifter. Antalet medlemmar är för närvarande drygt 5400. Föreningens uppgift är att bevaka försäkringstagarnas och de försäkrades intressen i Skandia Liv. Av det skälet kommer detta remissyttrande att ha försäkringstagarintresset som utgångspunkt.
Sammanfattning
ProSkandia ser positivt på utredningens förslag att införa ett riskbaserat solvenskapitalkrav och regler för företagsstyrning och riskhantering som har sin utgångspunkt i de regler som kommer att gälla enligt Solvens II då de införs den 1 januari 2016.
Vi anser emellertid att det är fel att nu införa ett interimistiskt nationellt regelverk som bara kommer att gälla till dess att IORP III – utredningen är klar och de regelverk som föreslås där implementeras bland EU:s medlemsstater. Kostnaderna för implementeringen av det interimistiska nationella regelverket kommer sannolikt att bli höga. När det tvingande IORP-III regelverket kommer längre fram väntar en ny implementeringsprocess med åtföljande förmodligen avsevärda kostnader. I slutänden kommer dessa att få betalas av försäkringstagarna och de försäkrade. Nämnas kan att en aktuell uppskattning av kostnaden för implementeringen av Solvens II hos de svenska försäkringsbolagen landar på 3.000 miljoner kronor. Till detta kommer att berörda bolag, Finansinspektionen och Finansdepartementet för närvarande är fullt upptagna med att utreda och införa andra nya regelverk, t e x Solvens II, flytträtten och provisionsförbud.
Samma risker får olika regelverk enligt utredningen
De produkter som tillhandahålls som tjänstepensioner och övrig livförsäkring är likvärdiga vad gäller antaganden om dödlighet, sjuklighet, avkastning och omkostnader. Att därför införa olika regelverk för dem enbart beroende på om de klassificeras som tjänstepensioner eller övrig försäkring kan inte motiveras ur vare sig ekonomisk eller aktuariell synvinkel. Ur konsumentskyddssynpunkt är förslaget också svårt att förstå. Enligt ProSkandias uppfattning får en kund som väljer att flytta sin försäkring från ett försäkringsföretag till ett tjänstepensionsinstitut ett sämre kundskydd. Vem ansvarar för att kunden får sådan viktig konsumentinformation?
Konfidensnivå för solvenskapitalkravet
Enligt Solvens II ska konfidensnivån för solvenskapitalkravet ligga på 99,5 % på ett års sikt. Annorlunda uttryckt innebär det att sannolikheten för ett fallissemang på ett års sikt ska vara mindre än 0,5 % . Utredningen föreslår ingen konfidensnivå för tjänstepensionsföretag. Man nämner tre olika nivåer, nämligen 95, 97,5 och 99,5 % på ett års sikt. Man nämner också att den erforderliga konfidensnivån inte ska fastställas i lag utan på en lägre nivå, därmed åsyftas troligen föreskrifter från Finansinspektionen. Enligt ProSkandias uppfattning är konfidensnivån för solvenskapitalkravet av avgörande betydelse för kundskyddet. Att öppna för en lägre konfidensnivå för tjänstepensioner än för övrig försäkring och därmed ge dem ett sämre kundskydd betraktar vi som klart olämpligt.
Standardformeln för beräkning av solvenskapitalkrav
Av oklara skäl kompletteras dagens standardformel som tillämpas för beräkning av solvenskapitalkrav med ett risktillägg för operativa risker. Det innebär en avvikelse från det nu tillämpade regelverket som tillämpas av svenska och EU-baserade försäkringsföretag. Det naturliga som vi ser det hade varit att placera risktillägget för operativa risker i det riskkänsliga kapitalkravet som innehåller kapitalkrav för marknadsrisk och förmånsrisk. Utredningen föreslår inte heller något regelverk för hur detta kapitalkrav ska beräknas utan överlämnar den frågan till Finansinspektionen för utredning.
Regler för försäkringsgrupper och konglomerat
Utredningen har avstått från att lämna några förslag som berör försäkringsgrupper och konglomerat. Enligt vår uppfattning är det en brist i utredningen
Regler för tjänstepensionskassor
Som tidigare nämnts anser vi att samma risker borde få samma reglering vare sig det handlar om tjänstepensioner eller övrig försäkring. Det finns dock en kategori av tjänstepensionsinstitut där det enligt vår uppfattning kan vara befogat med en mindre omfattande reglering. Det handlar om de slutna tjänstepensionskassor som har uttaxeringsrätt eller rätt till nedsättning av tjänstepensionsförmåner i en krissituation enligt gällande lagstiftning för understödsföreningar. Utredningen nämner att denna typ av tjänstepensionskassor finns men anser att de ska behandlas på samma sätt som övriga tjänstepensionsinstitut. Enligt vår uppfattning skulle en naturlig avgränsning vara att enbart tjänstepensionskassor med uttaxeringsrätt eller rätt till nedsättning av tjänstepensionsförmåner borde omfattas av avvikande, lägre solvenskapitalkrav samt den föreslagna lagstiftningen för tjänstepensionsinstitut.
Proportionalitetsprincipen
Ett vanligt förekommande inslag i lagstiftningen som berör försäkringsverksamhet är tillämpningen av en proportionalitetsprincip innebärande att små försäkringsföretag kan få vissa lättnader vid tillämpningen av olika lagkrav. Införandet och tillämpningen av det föreslagna regelverket för tjänstepensioner blir kostsamt och betungande för berörda bolag, speciellt för de mindre tjänstepensionsinstituten. Det gäller det föreslagna regelverket för beräkning av det riskkänsliga solvenskapitalkravet och reglerna kring företagsstyrning och riskhantering. Enligt ProSkandias uppfattning borde en proportionalitetsprincip tillämpas i detta fall. Utredningen avvisar dock utan någon närmare motivering lättnader i tillämpningen av de föreslagna regelverken för de minsta tjänstepensionsföretagen. Det vore olyckligt ur ett konkurrensperspektiv om kostnaderna för de små tjänstepensionsinstituten i värsta fall leder till att de tvingas lägga ned eller söka fusion med större institut på grund av alltför höga implementerings- och löpande kostnader.
Uttaxeringsrätt och nedsättande av förmåner
Utredningen föreslår att uttaxeringsrätten och möjligheten till nedsättning av försäkringsförmåner återinförs i den nya lagen om tjänstepensionsrörelse. Möjligheterna fanns i tidigare lagstiftning men i nu gällande lagstiftning finns möjligheten till uttaxering bara inom skadeförsäkringsområdet för företagsförsäkring. För understödsföreningar finns också enligt gällande lagstiftning möjligheten till nedsättning av förmåner och uttaxering som tidigare nämnts förutsatt att det finns inskrivet i stadgarna. Enligt Proskandias uppfattning finns ett starkt kundskyddsintresse att inte återinföra möjligheten till nedsättning av försäkringsförmåner för tjänstepensionsföretag som idag saknar den. Vi anser alltså inte att denna möjlighet bör återinföras i lagstiftningen. Uttaxeringsrätten torde främst komma att drabba arbetsgivare och även här finns risken, om man återinför rätten till uttaxering för tjänstepensionsföretag som idag saknar den, att de kan drabbas på ett oskäligt sätt om ett tjänstepensionsinstitut tvingas genomföra en uttaxering.
Regelarbitrage
Utredningens förslag öppnar för regelarbitrage framförallt vad gäller solvenskapitalbehovet men också gällande företagsstyrning och riskhantering. Exempelvis saknas krav på Compliance funktion för tjänstepensionsinstitut medan det finns för försäkringsföretag.
Beståndsöverlåtelser
Utredningen föreslår att det inte ska vara möjligt att göra beståndsöverlåtelser från tjänstepensionsföretag till försäkringsföretag och vice versa. Någon närmare motivering till varför det inte ska vara möjligt lämnas inte. ProSkandia ser inga bärande skäl till att den typen av beståndsöverlåtelser inte ska vara möjliga att genomföra.
Tid för omvandling till tjänstepensionsföretag
Enligt utredningens förslag kan tillstånd till omvandling till tjänstepensionsföretag bara medges fram till 31 december 2017. Själva omvandlingen måste sedan vara genomförd före 31 december 2019.
ProSkandia kan inte se några skäl till att begränsa omvandlingar tidsmässigt på det sätt som utredningen föreslår. En jämförelse med omvandling från icke-vinstutdelande till vinstutdelande försäkringsföretag ligger nära till hands att göra. Denna typ av omvandlingar har inga tidsgränser, omvandlingsmöjligheterna är i detta fall permanenta.
Man kan också föreställa sig en situation där ett försäkringsbolags försäkringsbestånd i dag till övervägande delen består av övriga försäkringar men där man har ett ökande bestånd av tjänstepensioner. Några incitament till omvandling av tjänstepensionsdelen till ett eget företag finns inte i dag men om några år kanske läget är annorlunda. Då kan beståndet av tjänstepensioner av tjänstepensioner ha ökat så mycket att merparten av försäkringarna är tjänstepensioner. I så fall kan det finnas skäl att på nytt överväga att omvandla tjänstepensionsdelen till ett eget företag enligt regelverket för tjänstepensionsrörelse. I ett sådant läge skulle de föreslagna tidsgränserna omöjliggöra en omvandling.
Finansinspektionens behörighet att utfärda föreskrifter
ProSkandia noterar att Finansinpektionen får mycket omfattande behörigheter att utfärda föreskrifter om kapitalkrav, företagsstyrning och riskhantering. Enligt ProSkandias uppfattning borde en del av behörigheterna ersättas av lagkrav, det gäller inte minst solvenskapitalkraven. Det skulle ge en avsevärt större stabilitet och förutsägbarhet åt det föreslagna nya regelverket om det genomförs.
Ägarföreningen ProSkandia
Ordförande Leif Hansson (070-588 2654), livjurist Göran Melchior (070-728 8591), ledamot och aktuarie Harry Wide (070-528 2876)
