En enda stroke kostar stat, kommun, landsting och arbetsgivare en miljon kronor per år och orsakar dessutom stort lidande för den drabbade.
Men hela 4 237 allvarliga sjukdomsfall kan undvikas i Sverige redan år 2019 genom en procents minskning av riskfaktorer som övervikt, rökning, fysisk inaktivitet och riskfylld alkoholkonsumtion.
Det konstateras i en rapport om ohälsans kostnader och konsekvenser, framtagen av Uppsala Universitet i samarbete med Skandia. Rapporten, som presenterades den 3 december 2015, är en del av Skandias arbete för att förebygga ohälsa och sjukdom.
– Alla tjänar på att undvika ohälsa. Stat, kommun, landsting och framförallt arbetsgivare kan undvika stora kostnader genom att förebygga ohälsa och sjukdom. Men den allra viktigaste vinsten ligger på det mänskliga planet för de individer som får behålla hälsan, säger Lena Hök, hållbarhetschef på Skandia.
I rapporten presenteras tre case, där beräkningar gjorts på Malmö stad, Västerbottens läns landsting och ett bolag av samma storlek som Ericsson AB:s verksamhet i Sverige. Skattningar har gjorts utifrån deras riskfaktorer och de kostnader och sjukdomsfall som kan undvikas genom förändringar i levnadsvanor.
Rapporten bygger på en webbaserad kalkylator, där justeringar i förekomsten av riskfaktorer kan räkna fram exakt hur många sjukdomsfall som kan undvikas och vad kostnaden är för dessa för arbetsgivare, stat, kommun och landsting. Till exempel gör en minskning av förekomsten av rökning med en procent i Sverige att 1237 fall av KOL, 230 fall av cancer och 357 fall av hjärt- och kärlsjukdomar kan undvikas.
Utdrag ur rapporten:
- I december 2013 var 120 000 sjukskrivningar längre än 60 dagar.
- På varje långtidssjukskriven man går det två kvinnor.
- 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomar och 30 procent av cancersjukdomar skulle kunna förebyggas, förhindras eller fördröjas genom sundare levnadsvanor.
- Förekomsten av sjukdom i Sverige är större än vad den borde vara med hänsyn till riskfaktorerna.
- Kostnaden för sjukdom och sjukskrivning är högre än vad den skulle kunna vara och den ökar kraftigt.
- Små förändringar i levnadsvanor ger stora effekter i minskat antal sjukfall och lägre samhällskostnader såväl för arbetsgivare som för sjukvård, kommuner och stat.
- En betydande del av samhällsvinsten tillfaller arbetsgivarna.
