Skandias livportfölj ska tåla olika finansiella väder: inflation, deflation, stark och svag tillväxt. Detta och mycket mera fick det drygt hundratalet medlemmar, som trotsat snö och vinterkyla och kommit till ProSkandias medlemsmöte i Stockholm den 7 februari, lära sig mycket om. Där möttes de av Skandias nya chef för Kapitalförvaltningen, Lars-Göran Orrevall, och Johanna Cerwall, sedan ett drygt år vd för Skandiabanken. De gav medlemmarna en möjlighet att fördjupa sig i Skandias livportfölj och vad ”alternativa tillgångar” är samt vad digitaliseringsrevolutionen innebär för utmaningar för Skandiabanken. Filmen från träffen kan ses på Youtube.
– Skandias starka kort gentemot våra konkurrenter är att vi har ett långsiktigt uppdrag och en garanti, som innebär att vi måste ta ansvar för de pengar vi förvaltar, oavsett hur marknaden går, förklarade Lars-Göran Orrevall. Vi har också en finansiellt stark ställning och förvaltar en stor volym – och det krävs det ett stort kapital för.
– Vi har många alternativ i portföljen för att ge högre avkastning och bättre spridning, det gör den jämnare, säkrare och mer robust, fortsatte Orrevall och tog med åhörarna på en imponerande internationell resa, som visade på bredden i de alternativa tillgångarna. Några exempel:
Fastigheter, fördelat på kontor, bostäder och köpcentrum, där inte minst det senare varit mycket framgångsrikt, t ex Masthusen i Malmö, Västerstaden i Frölunda och Väla utanför Helsingborg.
Onoterade bolag, framför allt i USA och Europa. Här har Skandia 42 miljarder placerade genom buyout eller venture. – I det senare fallet är det nya företag, ofta inom IT. Alla kommer inte att lyckas, men det räcker om ett par gör det och hittills har våra satsningar gett jättebra avkastning. Här har Skandia funnits med länge och har hög trovärdighet, sade Orrevall.
Infrastruktur, inte bara inom transport, utan även inom energi, telekom, miljö och vatten eller social verksamhet som sjukhus, skolor osv. – Det är attraktiva investeringar för oss, eftersom det dels bidrar till samhällets utveckling och dels är långsiktiga tillgångar som ger stabil avkastning till relativ låg risk. Här har Skandia engagerat sig över hela världen, t ex i Frankrike, Storbritannien, Singapore, Senegal, Australien, Sverige och Finland. Allt blir inte rätt – politiker kan luras – men har vi en väl spridd portfölj kan man lyckas bra och vi är en av de största på infrastruktur.
Råvaror och bank. – Här handlar det om råvaruterminer, vi äger alltså inte råvarorna. Här har vi bara en liten andel, men det är bra att ha om inflationen tar fart.
Ansvarsfulla investeringar?
Hur ser då Skandia på sitt ansvar när det gäller investeringar?
– Vi har framför allt tre verktyg i vår verktygslåda. Vi väljer bort branscher som inte stämmer överens med Skandias värderingar som kontroversiella vapen, tobak och kolutvinning.
– Vi väljer in investeringar som både ger god avkastning och samtidigt ger en samhällsnytta, och det har vi gjort speciellt inom hälsa och klimat. T ex har vi investerat i Skandionkliniken i Uppsala. Det är Skandinaviens första anläggning för avancerad strålbehandling med protoner mot cancer. På klimattemat har vi investerat i fyra svenska vindkraftparker tillsammans med Vattenfall och i solenergi i södra Italien.
– Vi påverkar för att t ex förbättra arbetsvillkoren hos leverantörer i Kina, hållbart producerad palmolja, oljeutvinning i Arktis eller barnarbete på kakaoplantager. Det är en långsiktig process, men så länge vi ser att bolagen jobbar i rätt riktning för att komma tillrätta med problemen så är vi kvar som ägare. Om vi inte ser förändringsvilja hos ett bolag använder vi vårt första verktyg: vi väljer bort, förklarade Lars-Göran Orrevall.
Så var det dags för Johanna Cerwall, Skandiabankens vd sedan ett drygt år. Hon inledde med att konstatera att Skandiabanken har ett enkelt kunderbjudande, grundat på att låna, spara och vara en bra vardagsbank. -Och det är vi glada över, sade hon, eftersom det är svårt att genomföra komplexa erbjudanden idag. Med 380 000 bankkunder och snart 60 miljarder i bolåneportföljen konstaterar vi att vi har kunder med god ekonomi. Från förluståret 2015 har det nu vänt till en avkastning på eget kapital på dryga fem procent.
– Vi har ett mål på 7,5 procents avkastning – det tycker vi är en rimlig nivå. Om man ska upp högre måste vi finnas på företagssidan också, och det har vi inga planer på, betonade Johanna. Och vi kommer inte att ta för hög risk, vår tillväxt ska ske kontrollerat!
Digitaliseringsrevolutionen
Vad innebär då digitaliseringen för utmaningar för Skandia?
– Det finns ett antal marknadstrender, som är viktiga för oss att hålla koll på, förklarade Johanna Cerwall. Robotrådgivning – dvs automatiserad rådgivning för t ex placeringar- kommer på bred front hos alla banker och försäkringsbolag. Smarta försäkringar, där premien baseras på det individuella kundbeteendet är en annan trend.
– Digitala medarbetare, robotar baserade på artificiell intelligens, kommer också att ta över tråkiga, enkla jobb, som t ex avstämning av konton. Om vi kan identifiera var de värsta tidstjuvarna finns och var det blir mest fel är detta en möjlighet. Och så har vi möjligheten till dataaggregering, där man på kundens uppmaning sammanställer data från olika aktörer för att få en bättre överblick över privatekonomin. Tink är ett sådant exempel, berättade Johanna och fortsatte:
– Det är många nya aktörer på banan nu som erbjuder digitala lösningar. För oss är det viktigt att följa marknaden men ha is i magen. Vi behöver inte vara först, det räcker med att vara tvåa. Det gäller att se vad som flyger! avslutade Johanna Cerwall.
Medlemsmötet avrundades med en frågestund ledd av ProSkandias Leif Hansson och Hans G Svensson. Hela seminariet filmades också och finns att beskåda genom följande länk på Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=V3cVgbLsBAo
