Höstens första medlemsmöte hölls i Stockholm den 4 oktober 2018 och blev ett samtal om framtidsfrågor med betoning på AI artificiell intelligens, digitalisering och hälsa – viktiga frågor för Skandia såväl för oss som medborgare. ProSkandias ordförande Leif Hansson och ledamoten Sophie Nachemson-Ekwall ledde mötet med sedvanlig ackuratess.
För dig som inte kunde vara med på mötet går det att se Leif Hansson, Jonas Persson, Stefan Fölster och Kristina Hagström i efterhand på YouTube.
Leif Hansson inledde mötet och sedan talade Jonas Persson, ledamot av Skandias styrelse och tidigare vd för Microsoft Sverige om ”Artificiell intelligens, hot eller möjligheter”. Jonas Persson erkände ganska omgående: Jag lever i molnet. Som ordförande i Skandias kund- och produktutskott vill jag bidra med min kunskap om IT och teknik, förklarade han.
Åhörarna fick ta del av Jonas reflektioner över vad AI är, hur det hela startade i mitten av 50-talet och utvecklingen fram till idag. -2012 inträffade den absolut största händelsen som skett, menade Jonas. Datorer, som utvecklats till att dra slutsatser baserade på avancerade algoritmer, kunde nu börja simulera den mänskliga hjärnans förmåga att dela upp kunskap i smådelar och sedan koppla ihop dem i nya mönster. Utvecklingen har sedan fullständigt exploderat och det finns idag få saker som en dator inte kan göra bättre än människan.
-Industriell tillämpad AI ger oss analyser som ser samband för framtiden. Matematiska modeller drar slutsatser på en tiondels sekund om vad som ska hända i framtiden – det som skulle ta människan månader och år att göra. Jonas gav sedan exempel på hur AI kan användas inom så vitt skilda områden som kreditbedömningar, för att förutspå väder, diagnostisera cancer och t o m utveckla ny koreografi för dans.
Behövs då inte längre vi människor i sammanhanget? -Jo, försäkrade Jonas Persson, AI är duktig på det den tränar på – men bara det! Alltså är kombinationen människa – AI nödvändig. Och oslagbar! menade Jonas Persson.
Och vad har Jonas Persson för önskemål för Skandia? Hänger Skandia – med sina myller av gamla datasystem – med i den snabba utvecklingen för AI och digitaliseringen?
-Det handlar inte så mycket om att just Skandia skulle ligga på efterkälken. Det gör Skandia gemensamt med alla gamla företag. Men det ger också fördelar att ha ett arv, för Skandia och de anställda har kunskaper som behövs för att lära AI och robotar att göra rätt saker. Det finns inte i nystartade företag, bedyrade Jonas Persson.
Det kändes som en inställning som Skandia kan ha glädje av.
Sverige halkar efter
-Ny teknik har aldrig varit den våg som lyft alla båtar. Man måste göra rätt säker för att dra nytta av tekniken. Sverige är bra framme – men vår industri halkar efter!
Så inledde Stefan Fölster, vd för den egna tankesmedjan Reforminstitutet och tidigare ledamot i Skandias fullmäktige, sitt anförande. Temat var hur Sverige och vår arbetsmarknad kan utvecklas i takt med robotarnas framfart och digitaliseringen. Utvecklingen påverkar hela arbetsmarknaden, pensionerna och våra trygghetssystem.
-Sverige har problem med att trygghetssystemen inte hänger med. Vi har haft system som lovat mycket – sjukförsäkring, A-kassa t ex – men som inte kunnat leva upp till sina löften, sade Stefan. Det handlar om att pensionerna kommer bli lägre än väntat, delvis för att löften inte infrias men också för att en växande andel medborgare är egenanställda på olika sätt, och därför faller utanför den klassiska normen med fackliga avtal. Stefan Fölster hade ett förslag till Skandia inom detta område:
– Gör det enklare för människor – satsa på en ”trygghetsportal” liknande Min pension där A-kassa, sjukförsäkringar osv ingår! Det skulle kunna vara ett erbjudande från Skandia till arbetsgivare och fack!
Stefan Fölster tog också upp behovet av att arbetskraften behöver utbildas och omskolas kontinuerligt, vilket ställer krav på arbetsgivarna men också väcker frågan om vem som tar ansvaret för alla egenanställda och egenföretagen. Även här hade Stefan ett förslag: ett A-konto, där en del av dagens arbetsgivaravgift slussas till ett individuellt konto upp till ett tak, t ex motsvarande 6 månaders lön. Det kan användas för utbildning eller arbetslöshet. Medborgarna får ersättning från kontot tills det är tömt och därefter ett grundbelopp. Om man aldrig är arbetslös frigörs sparandet vid pensionen.
-En liknande reform har gjorts i Österrike med framgång, berättade Stefan Fölster.
Sociala obligationer
Så var det dags för Skandias hälsostrateg Kristina Hagström att tala om Skandias hälsoresa och vad Skandias nästa steg inom hälsa är. Skandia har lyckats utveckla ett program för hälsoförsäkringar och företagshälsovård, som blev så framgångsrikt att det lönade sig för Skandia att ge bort hälsovården gratis. Friskare anställda ledde dessutom till att försäkringspremierna kunde sänkas. Arbetsgivarna, de anställda, samhället och Skandia gjorde alla en vinst.
-Skandia ger bort hälsobonus på en miljon kronor i förebyggande arbete, och värdet kunde mätas med Shared value-konceptet, som utvecklats av Harvard-professorn med Michael Porter. Det gav en 20:e plats i Fortunes ranking 2016 av de mest hållbara företagen, påminde Kristina.
Kristina Hagström tog också upp den nya marknaden för investeringar i vår välfärdssektor. På miljöområdet växer den fram en marknad för gröna obligationer. På liknande sätt kommer det nu nya finansiella instrument inom välfärdssektorn, där det skapas sociala obligationer och sociala utfallskontrakt, sk SIB (social impact bonds). Det bygger på att olika aktörer – kommunen, försäkringskassan, ett socialt företag och en investerare, som kan vara en stiftelse, ett pensionsbolag eller filantrop – går ihop för att exempelvis få ner sjukfrånvaron på en arbetsplats eller hjälpa svaga pojkar med läxhjälp. Försäkringskassan sparar pengar och delar vinsten med investerna.
-Mänskliga vinster kan skapa ekonomiska vinster i välfärden genom sociala obligationer. Om resultaten blir tillräckligt bra får investeraren en avkastning, oftast av kommun eller stat, som netto får lägre sociala kostnader. Men den här idén kräver att kommuner, Skandia och Försäkringskassan möts. Här går det för närvarande trögt, eftersom Försäkringskassan driver välfärdsfrågorna i en annan riktning för att nå sina uppsatta mål, förklarade Kristina. Men Skandia tänker inte ge upp. Bland annat talade Skandia sig varm för sociala obligationer i Almedalen.
ProSkandia-rådet
ProSkandias ordförande Leif Hansson berättade om föreningens nybildade råd: -Under hösten har vi skapat ett råd av experter från tidigare anställda i Skandia, vars kunskaper och kontaktnät vi nu kan utnyttja. Syftet är att göra ProSkandia vassare, ge uppslag till aktuella frågeställningar och bidra till att föreningen utvecklas och förnyas, förklarade Leif Hansson.
Dagen efter ProSkandias medlemsmöte hade DN en artikel om AI på näringslivssidan – en händelse som ser ut som en tanke. ”Sverige ligger efter länder som Danmark och Schweiz när det gäller AI” står det i ingressen och man citerar Marcus Wallenberg som säger: -Det är nödvändigt att höja tempot.
ProSkandias medlemsmöte visade på varför!
