Här kan du läsa ProSkandias remissvar på promemorian ”En ny reglering för tjänstepensionsföretag” (FI 2018 / 02661/FPM). Det skickades till Finansdepartementet den 4 oktober 2018.
Ägarföreningen ProSkandia är den enda organisationen på den svenska försäkringsmarknaden som uteslutande representerar och bevakar kundernas, d v s försäkringstagarnas och de försäkrades, intressen. Vi är en ägarförening öppen för försäkringstagarna och de försäkrade i det ömsesidigt drivna Skandia Liv. Vi bevakar Skandia Liv och de lagar och regler som styr livförsäkringsverksamheten ur ett försäkringstagarperspektiv. ProSkandia, ursprungligen bildat på medlemmarnas initiativ, finansieras med medlemsavgifter och är helt oberoende i förhållande till Skandia. I detta avseende är ProSkandia unikt i Sverige. Antalet medlemmar har ökat snabbt de senaste åren och överstiger i dag 10 000.
Sammanfattning
Som en intresseförening för många kunder med pensionsförsäkringar utgår vi i vårt remissvar från kundens intresse. Vi har i grunden mycket svårt att förstå att behovet av skydd för tjänstepensionsförsäkringar är mindre än behovet av skydd för andra pensionsförsäkringar. Vi kan, med den utgångspunkt promemorian har, dock godta förslaget på den centrala punkten om konfidensnivån. En lägre nivå än den som gäller enligt försäkringsrörelselagen förutsätter dock enligt vår mening en stor grad av följsamhet till övriga skyddsregler för kunder i försäkringsrörelselagen.
Vi tycker med denna utgångspunkt att promemorian är välskriven med ett balanserat innehåll och ser positivt på mycket av det som sägs där.
Vi vill särskilt välkomna att man tagit bort det s k fönstret för omvandling till tjänstepensionsbolag så att det inte finns någon tidsgräns för när omvandling kan ske. För försäkringsföretag som omfattas av övergångsregleringen till försäkringsrörelselagen gäller att de senast den 1 januari 2020 ska tillämpa den nya lydelsen av försäkringsrörelselagen. Att denna övergångsperiod nu förlängs till den 31 december 2022 tycker vi också är bra.
Vi har emellertid några synpunkter på innehållet i promemorian som vi redovisar här.
- Konfidensnivå 98 %
Vi ser positivt på att konfidensnivån nu är reglerad i den föreslagna lagstiftningen och inte i föreskrifter från Finansinspektionen.
Det riskkänsliga kapitalkravet utgör den minsta storleken på kapitalbasen som krävs för att tjänstepensionsföretaget med 98 % sannolikhet ska ha tillgångar som under den närmaste tolvmånadersperioden täcker värdet av åtagandena mot de försäkrade och andra ersättningsberättigade. Motsvarande krav enligt försäkringsrörelselagen är 99,5%. Med hänsyn taget till att samma försäkringsprodukter förekommer både som tjänstepensioner och privata försäkringar känns det ologiskt att kapitalkraven är olika.
Bakgrunden till den valda konfidensnivån är enligt promemorian att man vill ge tjänstepensionsbolagen möjlighet till en god avkastning på sina placeringstillgångar samtidigt som man vill säkerställa att bolagen kan stå för sina åtaganden mot försäkringstagarna och de försäkrade. Man nämner också att den förslagna konfidensnivån ungefärligen överensstämmer med vad som gäller enligt tillsynsverktyget ”Trafikljuset”.
ProSkandias uppgift är att tillvarata sina medlemmars, i deras egenskap av försäkringstagare och försäkrade, intressen. Hit hör att pensionsutbetalningarna bör vara så stora som möjligt men också att försäkringsbolagen kan fullfölja sina åtaganden mot dem med en hög grad av säkerhet.
Beaktat det som sägs i promemorian om god avkastning kontra vald konfidensnivå är vi beredda att acceptera nivån 98 % under förutsättning att en noggrann löpande uppföljning och analys görs av bolagens kapitalbaser, risktagande och finansiella ställning.
- Förutbetalda anskaffningskostnader
Enligt vad som sägs i förslaget till ny reglering för tjänstepensionsföretag kommer det inte längre vara tillåtet att ta med förutbetalda anskaffningskostnader i kapitalbasen. Enligt Solvens I som styr övergångsregleringen för tjänstepensioner är det tillåtet att räkna in förutbetalda anskaffningskostnader. Enligt Försäkringsrörelselagen (Solvens II) får de inte räknas in i kapitalbasen.
I promemorian sägs att förutbetalda anskaffningskostnader inte får tas med eftersom de enligt tjänstepensionsdirektivet inte uppfyller vad som krävs för att vara en godkänd tillgång.
Efter att vi läst artikel 16 i direktivet som reglerar vilka poster som får tas med i kapitalbasen har vi svårt att se att det står någonting där som skulle föranleda ett förbud att ta med förutbetalda anskaffningskostnader i kapitalbasen.
Eftersom förutbetalda anskaffningskostnader kan uppgå till miljardbelopp för vissa bolag och därmed ge ett icke oväsentligt tillskott till kapitalbasen anser vi ur konsumentsynpunkt att tjänstepensionsbolagen som hittills bör få räkna in dem i kapitalbasen.
- Oberoende aktuariefunktion
Enligt promemorian och direktivet krävs att aktuariefunktionen ska vara oberoende. Enligt promemorian krävs dessutom att alla medarbetare på Aktuariefunktionen ska anmälas och godkännas av Finansinspektionen. Några motsvarande krav för Aktuariefunktionen finns inte för de försäkringsföretag som följer försäkringsrörelselagen.
För vissa försäkringsföretag som bildar ett eget företag för tjänstepensionsdelen av sitt försäkringsbestånd kan det vara praktiskt, inte minst av kostnadsskäl, att ha en gemensam aktuariefunktion för både försäkringsbolaget och tjänstepensionsbolaget. Man kan då ifrågasätta att samma aktuariefunktion ska verka under två olika regelverk.
Det kan också ifrågasättas om samtliga medarbetare på ett tjänstepensionsföretags aktuariefunktion ska anmälas till och godkännas av Finansinspektionen. Det skapar onödig byråkrati och krångel och ingen konsumentnytta enligt vår uppfattning. Det borde räcka med att som i dag anmäla den person som ansvarar för aktuariefunktionen.
- Proportionalitetsprincipen
I promemorian sägs att i det grundläggande kravet att ett tjänstepensionsföretag ska styras på ett sunt och ansvarsfullt sätt bör det ingå att företagsstyrningssystemet ska stå i proportion till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tjänstepensionsföretagets verksamhet. Då det gäller företagsstyrning införs alltså en proportionalitetsbestämmelse.
Däremot sägs uttryckligen att den proportionalitetsprincip som finns i Försäkringsrörelselagen inte bör gälla.
Enligt vår uppfattning behövs en proportionalitetsprincip inte enbart för företagsstyrningen utan också för den övriga verksamheten så att hänsyn exempelvis kan tas till de förutsättningar som gäller för små tjänstepensionsföretags verksamhet.
- Ett litet bestånd av privata försäkringar borde tillåtas för tjänstepensionsföretag
Många försäkringsgivare med en utpräglad tjänstepensionsprofil har trots att ingen nyteckning sker av ”privat” försäkring svårt att under några få år avveckla privatbeståndet. I förslaget saknas regler som ger stöd för att sådana små bestånd av privat livförsäkring godtas, i vart fall övergångsvis, i ett tjänstepensionsföretag.
Utan en ordning där mindre främmande bestånd med teckningsstopp godtas under en övergångsperiod kan kunderna drabbas ekonomiskt. En forcerad avveckling av sådana bestånd kan resultera i ökade kostnader och en sämre solvens. Det är därför starkt motiverat ur ett konsumentskyddsintresse med regler som godtar ringa bestånd av främmande försäkringar.
- Beståndsöverlåtelser från livbolag till tjänstepensionsföretag
För tjänstepensionskunderna är det starkt angeläget att den försäkringsgivare som har sämre förutsättningar att driva en tjänstepensionsverksamhet kan överlåta verksamheten till en försäkringsgivare som är stark på området. Vi ser mycket positivt på att det är öppet för överlåtelser från tjänstepensionsföretag till försäkringsföretag men ser stora risker för kunderna om överlåtelser från försäkringsföretag till tjänstepensionsföretag inte tillåts. Så vitt vi förstår reglerar inte Solvens II-direktivet detta, i vart fall inte helt nationella överlåtelser som det i praktiken blir fråga om.
Vi vill i sammanhanget påminna om att vissa renodlade försäkringsgivare för tjänstepension är mycket kapitalstarka samtidigt som vissa försäkringsgivare enligt Solvens II-systemet kan vara svaga. Det faktiska skyddet för kunderna kan prövas i det individuella ärendet hos Finansinspektionen om tillstånd till beståndsöverlåtelse.
- Försäkringar för egenföretagare borde kunna klassas som tjänstepensioner
Enskilda näringsidkare (enskild firma) kan alltjämt med avdragsrätt försäkras för tjänstepension i försäkringar som skattemässigt dock i Sverige traditionellt klassats som privat försäkring.
Denna kategori har ofta ett särskilt stort behov av tjänstepension. En ordning bör nu kunna införas (i full överensstämmelse med EU-rätten) där dessa försäkringar och försäkringar som skyddar anställda utan pensionsrätt i anställningen definieras som tjänstepension i näringsrättslig mening. Man torde kunna förutsätta att premier som betalas för privat pension efter slopandet av avdragsrätten avser försäkringsskydd som enligt EU-rätten ryms i begreppet tjänstepension.
- Ikraftträdandetidpunkten av det nya regelverket för tjänstepensionskassor
Det finns sammanlagt ett mycket stort kapital i de tjänstepensionskassor som följer de gamla reglerna för understödsföreningar. Dessa kassor måste rimligen ha skälig tid för att anpassa sig till en ny reglering t.ex. i fråga om en ändrad tillgångsallokering i form av mindre andel svenska aktier. De helt nationella kraven på riskkänsligt beräknad del av kapitalbasen bör därför införas tidigast från årsskiftet 2019/2020.
Stockholm den 3 oktober 2018
ÄgarföreningenProSkandia Leif Hansson
Ordförande
