Pensionen faller för stora yrkesgrupper bland de yngre generationerna. En civilingenjör född på 1990-talet behöver spara ihop över två miljoner kronor mer i pensionskapital, för att få samma pensionsnivå som en anställd född på 1960-talet. Ett vårdbiträde som är född på 1990-talet behöver spara dubbelt så mycket under sitt arbetsliv som en kollega född på 1960-talet. Skandia presenterade 4 mars 2019 sin nya rapport ”På väg mot pension”, som belyser vikten av tjänstepension och behovet av eget pensionssparande för att få en rimlig pension.
De yngre generationerna har stora utmaningar för att nå en bra pension. I rapporten jämförs 60-talister, 70-talister, 80-talister, 90-talister och 00-talister och deras väg mot pensionen.
– Rapporten visar skillnader mellan hur mycket eget ansvar olika generationer behöver ta för sin pension. En genomgående slutsats är att ju längre man har kvar till pensionen desto mer kommer man själv behöva ta ansvar för att se till att man får en bra pension. Till exempel behöver en civilingenjör född på 90-talet spara två miljoner mer i jämförelse med en civilingenjör född på 1960-talet, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
– Huvudskälen till att det ser ut så här är en senare etablering på arbetsmarknaden kombinerad med en ökande medellivslängd för yngre generationer jämfört med tidigare, förklarar Mattias Munter.
Prognosen för 00-talister: Halva lönen i pension
Yngre generationer kan räkna med lägre pensioner jämfört med tidigare generationer. En civilingenjör född på 60-talet beräknas få en pension motsvarande 68 procent av slutlönen. Samma civilingenjör född på 1990-talet kan räkna med en kompensationsgrad på endast 53 procent av slutlönen Prognosen för 00-talister visar på en fortsatt nedgång till 51 procent av slutlönen. Utan tjänstepension faller siffran till 40 procent av slutlönen. Det är en bra bit ifrån förväntningarna på en pension motsvarande 80 procent av slutlönen efter skatt, som en majoritet anser är rimligt, enligt en Novus-undersökning som Skandia låtit genomföra.
– Att få motsvarande halva lönen i pension kan förstås innebära att man tvingas till stora förändringar i sitt levnadsätt. Tjänstepension är därför den viktigaste jobbförmånen man kan ha och närmast ett måste eftersom den allmänna pensionsnivån sjunker. Mitt främsta råd till de yngre generationerna – säkerställ att din arbetsgivare betalar tjänstepension för dig eller spara motsvarande på egen hand om du är egen företagare. Komplettera gärna med ett eget sparande, säger Mattias Munter.
Eget pensionssparande ökar i betydelse
Rapporten visar också att anställda utan tjänstepension måste spara mycket stora summor under sitt yrkesliv. En 60-talist som inte haft tjänstepension behöver spara ihop över fyra miljoner kronor totalt för att nå 80 procent av sin slutlön i pension. En 90-talist behöver spara nära fem miljoner kronor för att få motsvarande pension.
– Den allmänna pensionen blir låg och tjänstepensionen ökar därför i betydelse för framtida pensionärer. Tjänstepensionen sett över ett helt yrkesliv är värd miljoner även för den med lägre inkomster och att spara motsvarande helt på egen hand är närmast otänkbart, säger Mattias Munter.
– Samtidigt ser vi att för den som har tjänstepension så blir ett eget pensionssparande allt viktigare. Inte minst för de som etablerar sig sent på arbetsmarknaden. Det första man tänker på när man börjar sitt första jobb är kanske inte pensionen. Men med en lång sparhorisont gör ett eget sparande verkligen skillnad. Det viktigaste är att börja spara – och ju tidigare man gör det, desto större är chansen att pengarna kan växa och sätta guldkant på livet som pensionär, avslutar Mattias Munter.
Så påverkas olika generationer och yrkesgrupper:
Yrke och Generation | Andel av slutlön (Andel av slutlön utan tjänstepension) | Totalt privat sparande för att nå 80% av slutlönen (Totalt privat sparande utan tjänstepension) | Vilket motsvarar ett månadssparande hela arbetslivet (Utan tjänstepension) | Antagen etableringsålder | Antagen pensionsålder |
Civilingenjör, född 1960-talet | 68% (39%) | 1 256 952 kr (4 322 214 kr) | 1 261 kr (4 335 kr) | 27 | 66 |
Vårdbiträde, född 1960-talet | 65% (53%) | 779 212 kr (1 452 629 kr) | 595 kr (1 109 kr) | 21 | 66 |
Civilingenjör, född 1970-talet | 69% (42%) | 1 375 100 kr (4 416 575 kr) | 1 316 kr (4 228 kr) | 27 | 67 |
Vårdbiträde, född 1970-talet | 59% (46%) | 827 721 kr (1 656 496 kr) | 605 kr (1 211 kr) | 21 | 67 |
Civilingenjör, född 1980-talet | 51% (39%) | 2 768 169 kr (4 217 783 kr) | 2 650 kr (4 037 kr) | 27 | 67 |
Vårdbiträde, född 1980-talet | 65% (51%) | 1 093 493 kr (2 193 493 kr) | 799 kr (1 603 kr) | 21 | 67 |
Civilingenjör, född 1990-talet | 53% (41%) | 3 423 361 kr (4 934 740 kr) | 3 277 kr (4 724 kr) | 27 | 67 |
Vårdbiträde, född 1990-talet | 61% (47%) | 1 644 364 kr (2 841 963 kr) | 1 202 kr (2 077 kr) | 21 | 67 |
Civilingenjör, född 2000-talet | 51% (40%) | 4 532 838 kr (6 352 500 kr) | 4 339 kr (6 081kr) | 27 | 67 |
Vårdbiträde, född 2000-talet | 59% (46%) | 2 256 457 kr (3 697 956 kr) | 1 694 kr (2 702 kr) | 21 | 67 |