I november antog Riksdagen regeringens proposition En effektivare flytträtt, som behandlar både flytt av pensionsförsäkringar och återköp av kapitalförsäkringar. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2020. Bakgrunden till lagändringarna är att avgifterna för flytt och återköp i många fall ansetts vara omotiverat höga.
Flytt- och återköpsrätt regleras i försäkringsavtalslagen och omfattar individuella personförsäkringar med sparmoment. Flytträtten gäller för försäkringar tecknade efter 1 juli 2007 och återköpsrätten för försäkringar tecknade efter 1 januari 2006. Kollektivavtalade tjänstepensioner omfattas inte.
Dock har många arbetstagare sedan den skatterättsliga flytträtten infördes år 2000 fått möjlighet att flytta sina tjänstepensioner. Den skatterättsliga flytträtten, som innebär att man utan skattekonsekvenser kan flytta en pensionsförsäkring, är frivillig i motsats till bestämmelserna om flytt- och återköpsrätt i försäkringsavtalslagen. Den förutsätter alltså att parterna har avtalat om flytträtt.
Syftet är nu att effektivisera möjligheterna att flytta och återköpa individuella livförsäkringar med sparmoment. Skälet till begränsningen är att villkoren för de kollektivavtalade tjänstepensionerna sedan länge ansetts vara en fråga för arbetsmarknadens parter. De nya skatterättsliga bestämmelserna gäller dock både för individuella försäkringar med sparmoment och kollektivavtalade tjänstepensioner.
Bakgrunden
En omfattande utredning om reformering av flytträtten publicerades redan 2012 i Livförsäkringsutredningens betänkande Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64). Även i Tjänstepensionsbeskattningsutredningen (SOU 2015:68) föreslogs omfattande förbättringar och förenklingar av gällande flytträttsbestämmelser.
ProSkandia har, förutom i remissvar, också fört fram våra synpunkter på utredningarna vid en uppvaktning hos finansmarknadsminister Per Bolund i september 2015. Vår utgångspunkt har varit att flyttar och återköp ska tillåtas. Ingen försäkringstagare ska tvingas stanna kvar hos ett försäkringsbolag man inte är nöjd med. Vår uppfattning har dock hela tiden varit att flyttar och återköp ska genomföras på ett rättvist och balanserat sätt. De som flyttar eller återköper ska få med sig sitt upparbetade kapital, men de ska inte kunna vältra över kostnaderna för flyttarna och återköpen på de kvarvarande försäkringstagarna.
Den nya lagstiftningen
- Det blir nu tillåtet att flytta en pensionsförsäkring till en redan tecknad försäkring. Villkoret är dock att samma person är försäkrad i den mottagande försäkringen. Några utbetalningar från den mottagande försäkringen får inte ha påbörjats. Enligt nu gällande lagstiftning måste den mottagande försäkringen vara nytecknad.
- Det blir tillåtet att slå ihop flera fribrev till en försäkring.
- Även flyttar av försäkringar där utbetalningar har påbörjats tillåts, dock gäller som redan sagts att utbetalningar från den mottagande försäkringen inte får ha påbörjats.
- Det hittills gällande kravet att den flyttade försäkringen ska ha samma försäkringstagare som den mottagande försäkringen slopas. Detta får stor betydelse, framförallt för tjänstepensioner där t ex företag, som för länge sedan upphört, kan stå kvar som försäkringstagare för en gällande tjänstepension.
- Försäkringsbolagen tillåts ta ut flytt- och återköpsavgifter av dem som vill flytta. Avgifterna får dock bara omfatta direkta kostnader för administration, porto m m. Några indirekta kostnader för t ex kostnader för over head och IT system tillåts inte. Finansinspektionen kommer i en föreskrift meddela vilka direkta kostnader som tillåts ingå i flytt- och återköpsavgifterna.
- Försäkringsbolagen tillåts också ta betalt för kvarvarande anskaffningskostnader, t ex utbetalda provisioner, som då ingår i flyttavgiften. Dock gäller att detta bara kan göras under en tioårsperiod efter försäkringens tecknande. Efter tio år förutsätts alla anskaffningskostnader vara betalda.
- Bestämmelserna om flyttavgifterna gäller enbart individuella försäkringar med sparmoment, d v s inte kollektivavtalade tjänstepensioner.
Riksdagen gör nu ett tillkännagivande att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som tydligt skiljer depå- och fondförsäkringar från traditionella livförsäkringar. Syftet är att ytterligare begränsa återköps- och flyttavgifterna för depå- och fondförsäkringar.
Så här tycker ProSkandia
Det är mycket glädjande att konstatera att samtliga förslag i den antagna propositionen är sådana som ProSkandia fört fram i remissvar och vid uppvaktningen hos finansmarknadsminister Per Bolund.
På några punkter ville vi dock gå längre än propositionen:
Vi ansåg att man, i likhet med vad framfördes i tjänstepensionsbeskattningsutredningen, borde kunna göra uppehåll i pågående utbetalningar från en pensionsförsäkring. De nya bestämmelserna gör det dock möjligt att i viss utsträckning nå detta, eftersom en pensionsförsäkring med pågående utbetalningar kan flyttas till en försäkring vars utbetalningar inte påbörjats.
Vi framförde även att delflyttar, d v s att enbart en del av det uppsamlade försäkringskapitalet borde kunna flyttas. Enligt vår uppfattning skulle det göra det möjligt att flytta en del av försäkringskapitalet till en annan försäkring med en annan utbetalningstidpunkt eller ett annat försäkringsskydd.
Vi ansåg också att man när återköps- och flyttavgifter bestäms borde få ta med indirekta kostnader. Motiveringen var att om de som återköper och flyttar inte betalar dessa kostnader får de kvarvarande göra det.
ProSkandia har inte tidigare fört fram några synpunkter på det som står i tillkännagivandet. Vi anser dock att det inte är orimligt att särbehandla depå- och fondförsäkringar jämfört med traditionella livförsäkringar. I dessa försäkringar är det försäkringstagarna själva som står den finansiella risken genom att välja de fonder och andra finansiella instrument som premierna ska placeras i. En flytt eller ett återköp har exempelvis inte samma påverkan på kvarvarande försäkringstagares kapital som en flytt eller ett återköp av en traditionell livförsäkring.
Harry Wide, styrelseledamot ProSkandia
