I februari 2018 skrev Harry Wide en krönika här med rubriken:”Pensionerna – bra kapitalavkastning kompenserar högre avgifter.” En hel del har hänt sedan dess och här uppdaterar han sin krönika.
I dag är det en väldig fokus på pensionerna i media, pensionsfrågan belyses ur en mängd olika aspekter nästan dagligen i tidningsartiklar och andra medier.
Ett återkommande tema när storleken på de framtida pensionerna – inte minst tjänstepensionerna – diskuteras är betydelsen av låga avgifter. Ofta bortses från kapitalavkastningens betydelse för hur stora de framtida pensionerna blir. Detta trots att kapitalavkastningen många gånger har en långt större påverkan på storleken på de framtida pensionerna än vad avgifterna har.
Helt sant är att avgifternas storlek påverkar den framtida värdetillväxten i pensionskapitalet. Allt annat lika uppvisar det pensionskapital som har den lägsta avgiftsnivån också den högsta värdetillväxten. Det optimala är givetvis att hitta ett bolag som kombinerar låga avgifter med högre kapitalavkastning än konkurrenterna. I praktiken är det dock svårt att hitta sådana bolag.
Följande statistik för kollektivavtalade tjänstepensioner för tjänstemän inom ITP1 får illustrera det ovanstående (i statistiken bortses från livslängdsantagandena som också har betydelse för kommande pensionsutbetalningar). Avsikten är absolut inte att peka ut några försäkringsbolag som sämre eller bättre än andra utan enbart att illustrera de skillnader i avkastning som kan finnas vid varje given tidpunkt och som kan vara skäl att fördjupa sig i vid val av försäkringsgivare.
Statistiken gällande försäkringsbolagens kapitalavkastning och avgifter är hämtad från Konsumenternas Försäkringsbyrås hemsida. Utöver avgifterna som tas ut på försäkringskapitalet tillkommer kapitalförvaltningskostnader som är proportionella mot försäkringskapitalet och tas ut i återbäringsräntan.
Syftet med statistiken är att visa hur mycket högre kapitalavkastning för de andra valbara bolagen som krävs för att nå samma kapitalavkastning som bolaget med den lägsta avgiften, d v s Alecta. Den gäller för traditionell försäkring för de bolag de anställda kan välja mellan inom ITP1, d v s tjänstepensioner för privatanställda tjänstemän. Kapitalavkastningen är ett genomsnitt för de tre senaste åren.
Bolag Kapital Kapital Förvaltnings Årlig fast Behov av
avkastning avgift avgift avgift meravkastning
____________________________________________________________________________
Alecta 3,70 % 0,09 % 0,02% 0 0 %
Folksam 5,90 % 0,14 % 0,06% 0 0,09 %
SEB 4,00% 0,07 % 0,11% 65 kr 0,11 %
AMF 5,40 % 0,17 % 0,03% 50 kr 0,06 %
Skandia 6,40 % 0,16 % 0,04% 0 0,13 %
_______________________________________________________________________________
Alecta och AMF tillämpar ett maximalt avgiftsuttag om 600 kr/år för summan av årlig fast avgift och kapitalavgift.
Exempelvis gäller för Skandia att deras kapitalavkastning måste vara 0,13 % högre än Alectas för att kompensera för Alectas lägre avgifter. Noteras bör att detta krav uppfylls med råge i statistiken då Skandias kapitalavkastning ligger på 6,4 % mot Alectas 3,7 %.
Som synes ligger avgifterna generellt bara på en bråkdel av den faktiska kapitalavkastningen. Kapitalavkastningens storlek har därför en mycket större betydelse för värdetillväxten än vad avgifterna har.
Ett annat sätt att uttrycka det på är att konstatera att den ökning av kapitalavkastningen som behövs för att kompensera för de högre avgifterna hos de andra bolagen jämfört med Alecta ligger i intervallet 0,09 – 0,13 procent.
För en försäkringstagare med ett försäkringskapital om 1 000 000 är den årliga avgiften i snitt 800 kr hos Alecta medan den hos Skandia är 2 000 kr om förvaltningsavgiften inkluderas. Skillnaden är 1 200kr. Snittkapitalavkastningen hos Skandia enligt statistiken är 64 000 kr medan den hos Alecta är 37 000 kr. Skillnaden är 27 000 kr. Den högre kapitalavkastningen i ovanstående statistik kompenserar alltså mångdubbelt för den högre avgiften.
Följande sammanställning är en prognos, som visar det kapital en privatanställd tjänsteman vid olika uppnådda åldrar har då han eller hon uppnår pensionsåldern 65 år. Vid beräkningen har den genomsnittliga kapitalavkastningen för de tre senaste åren enligt Konsumenternas Försäkringsbyrå tillämpats fram till pensionsåldern 65 år. Tjänstemannen förutsätts ha inträtt i ITP-planen vid 25 års ålder och lönen förutsätts vara 35 000 kr/månad. Startkapitalet i kalkylen svarar ungefär mot hittills intjänat pensionskapital. I kalkylen antas att både lönerna och basbeloppet ökar med 2.5 procent per år. Beräkningarna i tabellen har utförts av aktuarien Mats Björkman.
Försäkringskapital vid 65-års ålder. Lön 35 000 kr/mån. Startkapital är hittills intjänat pensionskapital. Inträdesålder i ITP-planen 25 år.
|
Uppnådd ålder vid 30 35 45 50 |
|||
| beräkningens start
|
|||
| Startkapital 120 000 350 000 900 000 1 400 000 | |||
| Skandia 4 000 000 4 200 000 3 900 000 4 000 000
Kapital vid 65 år AMF 3 300 000 3 400 000 3 300 000 3 600 000 Kapital vid 65 år Alecta 2 300 000 2 400 000 2 500 000 2 800 000 Kapital vid 65 år Folksam 3 600 0000 3 800 000 3 600 000 3 800 000 Kapital vid 65 år SEB 2 400 000 2 500 000 2 600 000 2 900 000 Kapital vid 65 år
Total avgift Skandia 95 000 99 000 82 000 73 000
Total avgift AMF 32 000 31 000 23 000 19 000 |
|||
|
Total avgift Alecta 23 000 23 000 18 000 15 000
Total avgift Folksam 86 000 90 000 76 000 70 000
Total avgift SEB 63 000 67 000 61 000 58 000 |
För övriga kollektivavtalade tjänstepensioner är bilden ungefär densamma.
Generellt gäller att fondförsäkringar och individuella pensioner har något högre avgiftsuttag än de kollektivavtalade, men även för dem kan samma slutsats dras. Avkastningen på pensionskapitalet kan mer än väl kompensera för ett något högre avgiftsuttag om bolagen lyckas väl med sin kapitalförvaltning.
Förhandlingarna om de kollektivavtalade tjänstepensionerna sköts av arbetsmarknadens parter. De större avtalsområdena med egna pensionsavtal är ITP för privatanställda tjänstemän, SAF – LO för löntagare inom LO-kollektivet, KAP – KL för anställda inom kommuner och landsting samt PA16 för statligt anställda. Då pensionsavtal slutits gäller olika regelverk mellan avtalsområdena för vilka försäkringsbolag som kan väljas av de anställda. För ITP gäller att de bolag som önskar bli valbara ska anmäla sitt intresse till Collectum. Till intresseanmälan ska bifogas ett underlag avseende bl a avgifter och historisk avkastning. En partssammansatt nämnd, ITP-nämnden, avgör sedan vilka bolag som blir valbara. Med dem tecknas ett femårigt avtal. För de andra avtalsområdena gäller att alla bolag som uppfyller avgiftskriterierna om högsta tillåtna avgifter får vara med.
För bolagen som önskar bli valbara inom ITP ligger ett väldigt starkt fokus på att pressa deras avgifter och ITP-nämnden har också lyckats pressa dem till historiskt låga nivåer. Även för de andra avtalsområdena gäller att avgiftsnivåerna successivt sjunkit. Då förhandlingarna inom ITP avslutats och avtal med de bolag de anställda kan välja mellan tecknats kommuniceras i stort sett enbart hur väl man lyckats pressa avgiftsnivåerna. Hur eller på vilket sätt en utvärdering av bolagens historiska och framtida kapitalavkastning gjorts kommuniceras i regel inte. För de andra avtalsområdena ligger det i själva urvalsförfarandet att avgifterna tillmäts en helt avgörande betydelse eftersom de bolag som uppfyller de uppställda kriterierna får vara med.
Ett gott råd till försäkringstagare och försäkrade med möjlighet att själva välja försäkringsgivare är:
Kolla självfallet upp avgiftsnivåerna då du väljer försäkringsgivare och försäkringsprodukt. Stirra dig dock inte blind på avgifternas storlek och låt inte det vara det enda kriteriet som styr ditt val.
Tänk på att också kolla upp bolagets och produktens historiska kapitalavkastning. Det finns också skäl, då man blickar framåt, att följa upp vilken risknivå kapitalavkastningen har i den valda försäkringsprodukten. En hög risknivå innebär ofta, men inte alltid, en högre kapitalavkastning.
För personer med många år kvar till pensioneringen kan det löna sig att välja mera riskfyllda placeringar medan motsatsen gäller för personer som redan uppnått eller snart uppnår pensionsåldern.
Följande tabell som illustrerar den genomsnittliga kapitalavkastningen för fyra olika tillgångsslag de senaste fem åren kan kanske ge viss vägledning. Tabellen speglar också hur mycket avkastningen fluktuerat kring den genomsnittliga avkastningen under femårsperioden. Det mått som används för att illustrera det är standardavvikelsen. Standardavvikelsen och därmed osäkerheten (volatiliteten) är som synes betydligt större för mera riskfyllda placeringar.
Genomsnittlig avkastning de senaste fem åren
Årsavkastning Standardavvikelse
| Globala aktier | 13,54% | 13,45 % | |
| Kortränta | -0,08% | 0,15 % | |
| Långränta | 2,84% | 3,46% | |
| Företagsobligationer | 3,89% | 3,84% | |
| (HIGH YIELD) |
Sammanfattningsvis gäller alltså att en bra kapitalavkastning mer än väl kan kompensera för ett något högre avgiftsuttag, det gäller speciellt vid små skillnader i avgiftsuttag mellan försäkringsbolagen.
Harry Wide, fd chefaktuarie
