I december 2019 får Sverige en ny lag, som innebär att det skapas en ny kategori försäkringsinstitut, nämligen tjänstepensionsföretag. Förutom att nya tjänstepensionsföretag kan bildas kan även dels befintliga försäkringsföretag med bestånd av tjänstepensioner, dels tjänstepensionskassor ombildas till tjänstepensionsföretag.
Det var 2003 som EU antog det första tjänstepensionsdirektivet, som ett första steg mot en inre marknad för tjänstepensioner. 2016 antogs det andra direktivet, som den nya lagstiftningen nu bygger på. Bestämmelserna i direktivet är tvingande för medlemsstaterna, men det är tillåtet att ytterligare skärpa bestämmelserna. Detta har Sverige utnyttjat bl a för att införa ett riskbaserat kapitalkrav och regler om ägarprövning.
Enligt den nya lagen kan det finnas tre typer av tjänstepensionsinstitut, nämligen tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar.
Förutom möjligheterna att ombilda befintliga försäkringsbolag gäller också det omvända, dvs ett tjänstepensionsinstitut kan omvandlas till ett livförsäkringsbolag eller en försäkringsförening. Dessa omvandlingar kan göras när som helst i framtiden (i en tidigare promemoria fanns ett förslag på en tidsgräns för när omvandlingar kunde genomföras).
Det införs också en möjlighet att göra beståndsöverlåtelser mellan försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag.
Omfattande krav
I den nya lagen införs omfattande krav på företagsstyrning och på lämplighetsbedömning av personer i styrelse och företagsledning. Därutöver införs krav på ett antal obligatoriska funktioner: en riskhanteringsfunktion, en internrevisionsfunktion och en aktuariefunktion som leds av en oberoende person. Dessa funktioner är obligatoriska enligt andra tjänstepensionsdirektivet. Dessutom införs ett krav på en funktion för regelefterlevnad som inte finns i direktivet.
Ett krav på lämplighetsprövning av ägare, d v s ägarprövning, finns också med i lagen. I direktivet finns inte något sådant krav.
Det ska finnas ett styrdokument och ett system för ersättningar till personer som ingår i styrelsen, är VD eller svarar för de centrala funktioner som tidigare nämnts. Syftet är att skapa en sund och effektiv riskhantering.
Ett tjänstepensionsföretag ska vid varje tidpunkt ha tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna. Dessa tillgångar ska enligt lagen placeras på ett aktsamt sätt.
Ett förbud införs mot stora enhandsengagemang, vilket innebär en begränsning av möjligheterna att placera pengar t ex hos samma obligationsemittent (dessa begränsningar gäller dock inte för statens obligationer). Utöver dessa tillgångar måste bolagen ha ett buffertkapital i form av en tillräcklig kapitalbas.
I direktivet finns regler kring minimikapitalkravet som är hämtade från första tjänstepensionsdirektivet. I den svenska lagstiftningen stadgas att bolagen dessutom måste uppfylla ett riskkänsligt kapitalkrav. Det som står i lagen är att kapitalbasen måste vara minst så stor att tjänstepensionsföretaget med 97 procents sannolikhet ska ha tillgångar under kommande tolvmånadersperiod som täcker värdet av alla åtaganden mot försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättningsberättigade. Nämnas kan att Solvens II, som livförsäkringsbolagen lyder under, kräver att livförsäkringsbolagen med 99,5 procents sannolikhet kan uppfylla sina åtaganden. Viktigt att påpeka är att sannolikhetsnivån 97 procent finns i lagen, medan utformningen av kapitalkraven i allt väsentligt kommer att regleras i föreskrifter från Finansinspektionen.
Regeringen har dock i en nyligen beslutad förordning minskat Finansinspektionens handlingsutrymme gällande hur det riskkänsliga kapitalkravet ska beräknas. Detta eftersom möjligheten att lägga negativa räntor, som vi ju faktiskt lever med i dag, till grund för beräkningen av ränterisken i det riskkänsliga kapitalkravet slopas.
I den svenska lagstiftningen finns också bestämmelser om ett obligatoriskt garantikapital, som är den lägsta nivån på kapitalbasen för ett nystartat tjänstepensionsbolag. Något sådant krav finns inte i andra livförsäkringsdirektivet.
I direktivet finns bestämmelser om uppdragsavtal som kan tecknas av tjänstepensionsföretag. I den nya lagen finns också ett regelverk om uppdragsavtal. Det slås också fast att ett sådant avtal inte inskränker tjänstepensionsföretagets ansvar enligt den nya lagen.
I lagen finns också ett krav på att ett tjänstepensionsföretag – i likhet med vad som gäller för livförsäkringsföretag som omfattas av Solvens II regelverket – minst en gång per år ska genomföra en egen risk- och solvensbedömning utöver den obligatoriska rapporteringen till Finansinspektionen. Avsikten med denna är att göra en bedömning av det totala solvensbehovet som krävs för att företaget på såväl kort som lång sikt kan möta de risker som kan identifieras och värderas.
Enligt den nya lagen ska tjänstepensionsinstituten lämna information till försäkringstagare, anställda och förmånstagare. Informationen ska uppdateras regelbundet, vara avfattad på ett tydligt sätt och inte vara vilseledande. Ett krav på pensionsbesked införs också.
Ett tjänstepensionsföretags försäkringsbestånd ska enbart innehålla tjänstepensioner. En undantagsregel införs dock som innebär att bolag, som ombildas till tjänstepensionsföretag, under en övergångstid fram till år 2034 kan ha kvar ett mindre bestånd av andra försäkringar som man har vid ombildningen. Villkoret är att det är ett bestånd under avveckling och ingen nyteckning av sådana försäkringar får ske.
Riksdagens tillkännagivanden
Riksdagen beslöt att skicka med fyra tillkännagivanden till regeringen då den nya lagen antogs.
- Regeringen bör skyndsamt återkomma med ytterligare ett förslag när det gäller solvensregleringen för tjänstepensionsföretag.
Med detta avses det särskilda riskkänsliga kapitalkravet som inte finns med i andra tjänstepensionsdirektivet. Meningarna om storleken på detta har gått starkt isär bland remissinstanserna och även Finansutskottet har uppvaktats i frågan. Finansinspektionen har lagt fram ett förslag till hur det ska beräknas. En del remissinstanser anser att Finansinspektionens föreslagna regelverk leder till ett för högt kapitalkrav.
- Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till lagbestämmelser så att det införs avtalsfrihet för kollektivavtalsparterna i fråga om information till företag och anställda om tjänstepensioner.
Kollektivavtalsparterna anser att det är viktigt att den frihet gällande informationsgivning som finns i dag också kan gälla i framtiden.
- Regeringen bör skyndsamt utreda möjligheten att använda optionen i andra tjänstepensionsdirektivet att räkna egenföretagares försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar och återkomma till riksdagen i frågan.
Enligt propositionen ska egenföretagares pensionsförsäkringar behandlas på samma sätt som privata livförsäkringar och inte kunna tecknas hos tjänstepensionsföretag. Flera remissinstanser har pekat på att dessa försäkringar till sin karaktär är tjänstepensionsförsäkringar och därmed borde behandlas som sådana.
- Regeringen bör skyndsamt ytterligare analysera frågan om behandlingen av försäkringsklassen tilläggsförsäkringar i regelverket så att företag som meddelar sådana försäkringar inte i praktiken utestängs från tillträde till regleringen för tjänstepensionsföretag och återkomma till riksdagen i denna fråga.
Med tilläggsförsäkringar förstås t ex sjuk-och premiebefrielseförsäkringar som tecknas som tillägg till ålderspensioner utfärdade som tjänstepensioner.
Enligt uppgifter från finansdepartementet räknar man med att jobba med tillkännagivandena under första halvåret 2020 och återkomma till riksdagen med förslag senast i maj månad.
Så här tycker ProSkandia
ProSkandia har i remissvar och en uppvaktning hos finansmarknadsminister Per Bolund hösten 2015 lämnat sina synpunkter.
Rent principiellt har vår uppfattning varit att samma försäkringsprodukter med samma risker finns inom tjänstepensionsområdet som inom övrig livförsäkring. Därför har vi tyckt att solvenskapitalkraven borde vara desamma och i vart fall så stora att bolagen med minst 98 procents sannolikhet under nästkommande tolvmånadersperiod kan uppfylla sina åtaganden mot försäkringstagarna, de försäkrade och övriga ersättningsberättigade. I propositionen har sannolikhetskravet sänkts till 97 procent, vilket vi anser är för lågt.
I vårt remissvar förde vi också fram att egenföretagares pensionsförsäkringar borde betraktas som tjänstepensioner eftersom de de facto har samband med tjänst. Därför välkomnar vi riksdagens tillkännagivande om egenföretagares pensioner.
Vi var också av uppfattningen att ett mindre bestånd under avveckling (men ingen nyteckning) av övriga försäkringar borde tillåtas hos ett tjänstepensionsföretag. Det önskemålet har tillgodosetts i propositionen.
Harry Wide, styrelseledamot ProSkandia
