En ny undersökning visar att förtroendet fortsätter att öka för premiepensionssystemet sedan bottennoteringen 2018. Drygt var fjärde svensk har ett högt förtroende för systemet visar en Novus-undersökning, som gjorts på uppdrag av Skandia. Ungefär tre av tio uppger samtidigt att de har ett lågt förtroende för premiepensionssystemet. Störst är gruppen som varken har högt eller lågt förtroende. Dessa utgör 38 procent och har legat stabilt i alla mätningar som gjorts.
Skandia följer sedan tre år tillbaka allmänhetens förtroende för premiepensionssystemet. Det låga förtroendet fortsätter att vara ett problem men samtidigt finns det rationella argument som talar för att ryktet är oförtjänt skamfilat sett till hur pengarna växer.
– Premiepensionspengarna har vuxit med i genomsnitt 7,7 procent per år sedan starten 1995, jämfört med 3,1 procent för pensionsrätterna inom den allmänna inkomstpensionen. Med andra ord är pensionerna väsentligt bättre som följd av premiepensionen än om den inte skulle funnits, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
Samtidigt fortsätter förtroendet för premiepensionssystemet att öka. Men trots det uppger ungefär tre av tio att de har ett lågt eller mycket lågt förtroende för premiepensionen. Bland de som har lågt förtroende anger drygt fyra av tio att systemet känns otryggt eftersom pengarna kan minska i värde. Kvinnor tycker i högre utsträckning än män att det känns otryggt.
– Det finns naturligtvis visst fog för oron att pengarna kan minska över tid eftersom det handlar om aktiefonder i stor utsträckning, men med facit i hand har risken i premiepensionen lönat sig. Om en större andel av pensionen kunde placeras i premiepensionen skulle utsikterna för högre pensioner se betydligt ljusare ut, säger Mattias Munter.
Drygt två av tio har bristande tillit till fonder och fondbolag i premiepensionssystemet och det är män som i högre grad inte känner tillit. Andra orsaker till det låga förtroendet är svårigheten för att förstå premiepensionssystemet samt att det kräver för mycket tid och kunskap att sätta sig in i.
– Bidragande orsaker till det låga förtroendet är skandalerna runt en rad fondbolag för ett par år sedan. Det syns också i våra mätningar där 2018 var ett förtroendemässigt bottenår för premiepensionen. Därefter har förtroendet repat sig något. Pensionsmyndigheten har genomfört en rad åtgärder för att stärka kvaliteten på fondtorget och få bort oönskade aktörer. Det borde på sikt stärka förtroendet ytterligare, konstaterar Mattias Munter.
Vilket förtroende har du för premiepensionssystemet?
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Mycket högt | 1 % | 3 % | 2% |
| Ganska högt | 25 % | 18 % | 13% |
| Varken eller | 38 % | 38 % | 38% |
| Ganska lågt | 20 % | 19 % | 20% |
| Mycket lågt | 8 % | 10 % | 12% |
| Vet inte | 7 % | 11 % | 15% |
Om undersökningen
Undersökningen omfattar den svenska allmänheten 18–65 år som inte har börjat ta ut sin pension. Delmålgrupp 30–65 år som inte har börjat ta ut sin pension. Undersökningen har genomförts 14–20 januari 2020 med 1070 intervjuer. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.
