En nytänd skattedebatt, som kom igång i början av året, föranleddes av att Klas Eklund presenterade sin rapport ”Ett nytt skattesystem”. Han presenterade rapportens huvuddrag på ProSkandias medlemsmöte, i vilket mer än 200 medlemmar deltog digitalt, där även Skandias pensionsekonom Mattias Munter talade om aktuella pensionsfrågor, skriver Carl-Henrik Knutsson, ledamot av ProSkandias styrelse.
Skattefrågan är något som ganska ofta dyker upp i politiken, ibland intensivare än annars. En nytänd skattedebatt, som kom igång i början av året, föranleddes av att Klas Eklund presenterade sin rapport ”Ett nytt skattesystem”, beställd av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).
Det är närmare trettio år sedan Sverige genomförde en mer övergripande skattereform. Nu börjar det bli dags igen, menar Klas Eklund:
— Det har skett ett stort antal skatteförändringar under senare år. Samtidigt har vi kunnat se stora omvärldsförändringar. Det är alltså hög tid att titta på möjligheterna att genomföra en ny skattereform.
Klas Eklund är ekonomie licentiat och seniorekonom på advokatfirman Mannheimer Swartling. Han har en bakgrund som uppskattad bankekonom på SEB, en tid i regeringskansliet under Kjell Olof Feldts tid som finansminister och som lärare på Handelshögskolan. Klas Eklund har också skrivit flera böcker.
Uppmärksammad rapport
Rapporten har blivit mycket uppmärksammad och tvingat politiker från olika läger att komma ut på banan. Klas Eklund presenterade rapportens huvuddrag på ProSkandias medlemsmöte, i vilket mer än 200 medlemmar deltog digitalt.
I det uppdrag som Klas Eklund fick av ESO, sattes som förutsättning att förslaget i rapporten skulle vara statsfinansiellt neutralt, fördelningspolitiskt balanserat och politiskt genomförbart. Självklart har det inneburit begränsningar:
— Om jag hade fått helt fria händer, hade förslaget blivit politiskt ogenomförbart.
Det förslag som Klas Eklund lade fram, innehåller ett antal punkter. Ett av de viktigaste är att sänka statsskatten för inkomst av tjänst och höja brytpunkten. Han vill ersätta jobbskatteavdraget med ett nytt ”jobbavdrag” och genomföra en likabehandling av pensionärerna.
— Orsaken är att det fortfarande är en hög skatt på arbete, samtidigt som vi har många avdrag och undantag. Vad som vore önskvärt är att införa ett enklare och mer neutralt system, med färre skattesatser och lägre skatt på arbete.
Inget förslag om kommunalskatten
I utredningen lämnar Klas Eklund inte något förslag kring frågan om kommunalskatten. Men det är en fråga som han anser bör utredas vidare. Han nämner att skillnaderna i kommunalskatt blivit alltför stora samt att flera ”fattiga” kommuner sitter fast i en ond spiral, där åldrande befolkning och utflyttning medför att kostnader både för vård och för hemtjänst stiger. Han pekar också på den motsatta utvecklingen i många ”rika” kommuner. Han tycker dessutom att man kan ifrågasätta de tre nivåerna för skatteuttag — stat, region och kommun.
—Men en större reform av kommunalskatten och skatteutjämningssystemet skulle kräva en omfattande diskussion om ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och regioner, och det skulle ha gjort min rapport ohanterligt omfattande och kanske också svårare att genomföra politiskt.
När det gäller kapitalinkomstskatt, förordar Klas Eklund en mer enhetlig skatt. Han föreslår skattesatsen 25 procent, vilket är mer konkurrenskraftigt — samtidigt som gapet till inkomst av tjänst minskar. Samma skattesats skulle gälla för ränteavdrag.
Proportionerlig fastighetsavgift och enhetlig moms
Han föreslår i rapporten också en ny, proportionerlig fastighetsavgift, som inte är regressiv — dvs där skattesatsen inte sjunker i takt med att bostaden blir dyrare. För att få ett mer rättvist system, vill han att fastighetavgiften på hyreshus avskaffas.
När det gäller momsen vill Klas Eklund se en enhetlig skattesats på 25 procent. Han pekar på att det finns många konstiga gränsdragningsregler. Skattebasen skulle både breddas till områden som idag är undantagna och höjas för varor inom till exempel livsmedel och transporter. Om politikerna så vill, kan man kompensera barnfamiljer och pensionärer för de ökade matkostnaderna.
Han fick frågan från publiken om hur det blir med försäkringsbolagen och svaret blev att det inte finns med någon momsbeläggning av försäkringar i hans förslag.
— Både förslagen om förändrad fastighetsavgift och enhetlig moms är naturligtvis kontroversiella. Men man måste ställa dessa mot sänkningen av inkomstskatten. Det här är ett enklare system, som för mig känns enklare att både förklara och försvara.
Vad händer nu med rapporten?
— Den har gått till Finansdepartementet och jag har gjort en dragning av förslaget i riksdagens skatteutskott. Men ska man genomföra en så här stor skattereform, måste det först till en sedvanlig statlig utredning och där regeringen ger direktiven för den. Vilket i sin tur måste förhandlas med andra partier i regeringsunderlaget. Något skarpt förslag lär det nog inte bli före valet.
Förslag om privat pensionssparande
Mattias Munter, Skandias pensionsekonom, kom sedan in på det privata pensionssparandet. Han menade att det finns ett stort behov av ett pensionssparande som också passar för låg- och medelinkomsttagare.
— Vi på Skandia lade häromåret fram ett förslag för s.k. Allemanspension, som är ett brett folksparande med tydligt pensionssyfte.
Kapitalet skulle beskattas på samma sätt som tjänstepensioner
och pensionsförsäkringar. Spararna ges tillgång till en skattemässigt gynnad sparform, under förutsättning att det är ett långsiktigt sparande som öronmärks för pensionssparande och inte kan tas ut i förtid.
— Vi på Skandia har inget emot det förslag som Svensk Försäkring presenterat och som innebär en matchning, dvs. att staten skulle matcha det privata sparande upp till en viss nivå. Men vi tror att det vore enklare att börja med vårt förslag och det viktiga är att frågan utreds och vi får en ny sparform på plats.
Avkastningen efter pensioneringen viktig
Mattias fick en publikfråga om avkastningen efter det att en person gått i pension.
— Det finns en risk för att många ser den första pensionsutbetalningen som målet. Men pensionskapitalet ska ju räcka hela livet. Då är det viktigt att inte vara för försiktig och att man funderar över hur det pensionskapital man kan styra över ska förvaltas under hela utbetalningstiden, sa Mattias Munter.
Skandia släppte en rapport kring detta i början av februari.
Även frågan om när intjänandet av pension inleds var uppe till diskussion:
— Avkastningen för en student att genomföra sin akademiska utbildning är låg i Sverige, vilket kan vara en bidragande faktor till att det många gånger tar längre tid för svenska akademiker att komma ut på arbetsmarknaden relativt andra länder. Motiven för att skynda på sin utbildning verkar inte vara tillräckligt starka. Resultatet blir att entrén i arbetslivet sker senare och det finns en pensionskostnad med detta. Det pratas mycket om att jobba längre men varje arbetat år räknas och därmed måste vi även titta på hur den genomsnittliga examensåldern kan sänkas för att etablera välutbildad arbetskraft tidigare, konstaterar Mattias Munter som berättade att detta är något som Skandia på olika sätt uppmärksammar.
