Ska vi ha vaccinpass eller inte? Kommer post-covid utvecklas till en försäkringsbomb? Det var två av frågorna som blev hängande i luften i samband med höstens seminarium om pandemin och hälsa på ProSkandia.
Men det kom också spännande besked – som att det finns anledning att tro att den kommande utredningen om sjukvårdsförsäkringarnas vara eller icke vara inte kommer landa för hårt mot branschen. Samtidigt planerar Skandia för att ta fram nya försäkringar för bl a förebyggande hälsovård och trygghetstjänster för äldre. Se filmen här.
Det från i våras uppskjutna seminariet kring pandemin, hälsa och försäkringar, genomfördes till slut den 12 september 2021. Du kan se filmen från seminariet på YouTube. Det inleddes av Tom Britton – professor i matematik och statistik och välkänd covid-TV-profil – som berättade om utmaningar och möjligheter när det gäller att modellera covid-19:s spridning bland befolkningen.
– I februari 2020 var jag med och arrangerade en workshop utanför Marseille om smittspridningsmodellering. Jag blev då glasklart medveten om vilken enorm magnituden covid-epidemin skulle få.
Tom gick sedan in och förklarade grunderna i smittspridningsmodellering. Det finns två reproduktionstal som är viktiga att känna till. Det ena talet kallas för basalt reproduktionstal (R0) och betecknar det genomsnittliga antal personer som en smittad smittar i början av epidemin. Det andra kallas för det momentana reproduktionstalet (Rt), vilket definieras som det genomsnittliga antalet personer en smittad smittar omkring en viss tidpunkt. Rt påverkas av R0, preventioner, immunitet och vaccinering.
Om Rt är större än 1, så ökar smittspridningen. Om talet däremot är mindre än 1, innebär det att smittspridningen minskar.
Vad kan man ha för nytta av sådana här matematiska modeller? Tom Britton illustrerade med ett konkret exempel.
– Vi vet att delta-varianten av viruset har ett R0 på ca 5. Talet för immuna ligger på 0,7. Med hjälp av en formel kan man visa att för att Rt ska bli mindre än 1, måste de smittsamma kontakterna minska med minst 33 procent jämfört med i februari 2020. Just nu ligger Rt på cirka 1.1, vilket innebär att vi inte har lyckats nå den minskningen.
Ett annat exempel på nyttan av matematiska modeller var när de äldsta åldersgrupperna hade blivit vaccinerade och man var nere på att vaccinera 60-åringar. Då uppstod frågan om man skulle fortsätta vaccinera nedåt i åldrarna eller börja vaccinera nedifrån. Med hjälp av matematisk modellering gick det att visa att det bästa var att fortsätta nedåt i åldrarna.
Tom Britton fick också frågan om hur han ser på att använda vaccinpass för tillträde till exempel restauranger. Han ville inte ge sig på den diskussionen:
– Även om jag skulle kunna tänka mig vaccinpass för att komma in på stora arrangemang, kan jag inte uttala mig ur mitt professionella perspektiv. Det är i hög grad en etisk-moralisk fråga, konstaterade han.
God motståndskraft i branschen
Åsa Larsson, områdeschef Försäkring på Finansinspektionen (FI), konstaterade att FI, som alla andra, blev tagna på sängen av pandemin.
– Men när vi fick möjlighet att sätta oss ner och gå igenom den nya situationen, gick vi tillbaka och tittade på vårt uppdrag som myndighet. Då blev det klart att vi skulle fokusera på att säkerställa konsumenternas intressen, att medverka till att företagen kunde bibehålla sin stabilitet samt att arbeta för en stabilitet på makronivå. Vi ställde snabbt om arbetet på FI i en externt inriktad organisation och en del med ett internt fokus.
Åsa berättade att man på försäkringsområdet började med en stresstest. Man ställde frågor till bolagen om vad som skulle hända ifall t.ex. börsen skulle gå ned med 30 procent.
FI märkte tidigt att det kom många krav från försäkringstagare på ersättning vid bland annat inställda resor. Man lade därför ett stort fokus på hur försäkringsbolagen skötte sina åtaganden mot kunderna.
En annan viktig åtgärd, framförallt i början av pandemin, var att ha samtal med ett stort antal av bolagens VD:ar. Till att börja med skedde detta på daglig basis, för att sedan ner till varje vecka. Åsa konstaterade att det här visade sig vara en mycket bra kontaktyta.
En del lättnader för företagen genomfördes också.
– Vi pausade tillsynen av sådant som inte direkt hade att göra med pandemin. Och vi möjliggjorde för företagen att senarelägga rapportering, vilket cirka 20 procent av dem utnyttjade.
Vad har då FI sett under den här perioden?
– Framförallt har vi sett att det finns en god motståndskraft i branschen, konstaterar Åsa.
Samtidigt finns det en del frågor där det återstår att se vad som händer framåt. En sådan fråga är hur post-covid kommer att hanteras. En annan fråga är hur återförsäkringssidan kommer att påverkas. Och Åsa noterade också att en utestående fråga är vilka effekter utestående domstolsprocesser kan ha och vilka prejudikat som kan uppstå.
Många missförstånd om sjukvårdsförsäkring
Sedan senaste sekelskiftet har Sverige haft en stadig ökning av antalet personer som tecknat sjukvårdsförsäkringar. 2019 var det cirka 700 000 svenska som tecknat en sådan försäkring, berättar Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring.
— Det intressanta är att många tecknar sin försäkring via sitt fackförbund.
Intresset för sjukvårdsförsäkringar ökar, men samtidigt ökar också ifrågasättandet av dessa försäkringar från politiskt håll. Under åren 2019–2021 publicerades mer än 2000 artiklar i ämnet. I en artikelserie i Dagens Nyheter togs frågan upp om att de som hade privata sjukvårdsförsäkring skulle kunna gå före i vårdköerna.
Debatten ledde till att regeringen i augusti 2020 tillsatte en utredning som ska beskriva eventuella undanträngningseffekter och komma med förslag på hur patienter med sjukvårdsförsäkring inte ska kunna gå före köerna i den offentliga vården. Utredningen ska lämna sitt förslag den sista september i år.
— Det är många missförstånd som snurrar, vilket snedvrider debatten. Som det ser ut just nu har utredningen inte heller kunnat påvisa några undanträngningseffekter.
Eva tror inte att det kommer ut några omfattande förslag från utredningen. Möjligen kan den resultera i en ökad tillsyn av vårdgivarna.
Nya tjänster inom ramen för Skandias hälsoarbete
Skandia har sedan lång tid haft fokus på sitt hälsoarbete. 2009 sjösatte Skandias sin hälsokedja, där avsikten är att skapa friska företag genom förebyggande arbete. Den bygger på resultaten av mångårig forskning inom socialmedicin och på strategiska samarbeten med olika specialistföretag. Konceptet innehåller Sjukförsäkring, Hälsoförsäkring, Vårdförsäkring samt Hälsotjänster.
Det berättade Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia under seminariet och fortsatte:
— 2016 fick Skandia en utmärkelse (Fortune’s Change the World) för vårt arbete på det här området. Och vi lanserade 2017 den digitala plattformen Virgin Pulse, vilken är en hälsoapp som uppmuntrar till hälsosammare livsstil.
I våras kunde Skandia presentera Skandia Tjänstepension med Hälsa.
— Du får en prisvärd lösning med tillgång till våra unika sparformer och placeringsalternativ som bidrar till en hållbar utveckling. Hälsoförsäkringen är ensam i sitt slag och förebygger sjukskrivningar, samtidigt som sjukförsäkringen skapar ekonomisk trygghet vid sjukdom. För att medarbetare ska kunna fatta rätt beslut och påverka sin trygghet och pension, ingår rådgivning till alla.
Det som oroar Kristina just nu är att andelen sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa växer snabbt.
— I Sverige äter över en miljon antidepressiva läkemedel. Det är mer än var nionde vuxen svensk. På Skandia tycker vi att frågan om rörelse kopplad till psykiskt välmående borde få mer fokus och utrymme i samhällsdebatten.
Ett annat orosmoln är att under 70 procent av svenskar mellan 18 och 64 år inte tror att den allmänna sjukvården kommer kunna ge dem den vård de behöver när de blir sjuka. I åldrarna 50–64 år ligger den siffran på bara runt 50 procent. Kristina pekar på den samhällsutmaning som ligger i att kunna vara transparent och våga berätta vilken vård medborgarna kan förvänta sig framöver.
Vad händer då på hälsoområdet framöver?
— Vi tittar just nu på ett upplägg där man ska kunna behålla sin vårdförsäkring vid pensioneringen, utan att det blir alltför dyrt för den enskilde. Ett annat område är olika former av trygghetstjänster, eftersom vi vet att anhörigas insatser för bland annat äldre familjemedlemmar ökat i omfattning under senare år. Inom ramen för vårt hälsoarbete räknar vi med att kunna lansera dessa nyheter under nästa år, sa Kristina avslutningsvis.
Carl-Henrik Knutsson
