Ny rapport: hög examensålder ger lägre pension för akademiker

Över 1 800 kronor i månaden behöver den genomsnittliga nyexaminerade akademikern pensionsspara under hela karriären, för att nå sin önskade pensionsnivå. Anledningen till detta är att allt fler unga väljer att studera senare i livet, vilket får stor effekt på den framtida pensionen. Det visar en ny rapport från Skandia som har kartlagt den förväntade pensionen för dagens unga akademiker.  

Enligt OECD är svenska studenter bland de äldsta i Europa när de tar examen*. SCB bekräftar, en trend pekar på att allt fler unga tar längre tid på sig med sina universitetsstudier**.

Skandias rapport Akademikernotan visar att den generella etableringsåldern för de sju yrkesgrupper som studerats är 26 år. Det är exempelvis tre år senare än för de typfall som Pensionsmyndigheten vanligtvis använder för att räkna ut förväntade utfall från pensionssystemet***.

- Sverige behöver välutbildad arbetskraft och utbildning är för många positivt för karriären och därmed också pensionerna. Många väntar dock för länge med att ta examen. Vår rapport visar att det finns en pensionskostnad om man kommer igång för sent med karriären. Den som inte sparar på egen hand för att kompensera för detta kan istället behöva jobba förbi sin 70-årsdag för att bli nöjd med pensionen, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Tusentals kronor att vinna på tidig etablering  
I rapporten Akademikernotan studeras hur stora pensionsskillnaderna kan bli mellan de som kommer ut i arbetslivet efter avslutade akademiska studier tidigt respektive sent. Den som etablerar sig vid den generella etableringsåldern i rapporten, 26 år, tappar i genomsnitt cirka 2 800 kronor i pension per månad, jämfört med de som har tidig etableringsålder.

– För både samhället och den enskilda individen finns mycket att tjäna på att försöka få ned examensåldrarna för kommande generationer av akademiker, säger Mattias Munter.

I rapporten presenteras även uträkningar som visar hur mycket dagens nyexaminerade akademiker skulle behöva pensionsspara varje månad för att få 80 procent av sin slutlön i pension. En tidigare opinionsundersökning har visat att en kompensationsgrad på 80 procent av slutlönen är det de flesta anger som önskad pensionsnivå.

– Många har höga förväntningar på den framtida pensionen och rapporten visar förutsättningarna för pensionssystemet att möta dessa. Bara allmän pension och tjänstepension ser inte ut att räcka för de allra flesta, särskilt inte om man kommer igång sent med karriären, fortsätter Mattias Munter.

De sju yrken som har studerats är sjuksköterska, jurist, lärare, civilekonom, socialsekreterare, grundskolelärare och civilingenjör. Trots att den förväntade slutlönen skiljer sig åt mellan de olika yrkesgrupperna är det enbart någon hundralapps skillnad mellan respektive kompletterande sparande som de olika yrkesgrupperna skulle behöva ha. Samtliga behöver som genomsnitt ett eget sparande på mellan cirka 1 600 kronor och drygt 2 000 kronor per månad under hela arbetslivet för att nå målet om 80 procent av slutlönen i pension.

Om etableringsålder 
Med etableringsålder hänvisas i denna rapport till åldern där unga som har avslutat sina utbildningar börjar förvärvsarbeta, i det yrke som de har studerat till. Det är åldern för examen som studeras i denna rapport, och etableringsåldern räknas fram med antagandet att förvärvsarbete börjar året efter att studierna har avslutats.

Ta del av vår metod, våra uträkningar samt rapporten i sin helhet här.

*Källa OECD/Ekonomifakta: https://www.ekonomifakta.se/fakta/utbildning-och-forskning/utbildningsniva/examensalder/

**Källa SCB:  https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Okning-av-andelen-unga-med-varaktigt-lag-inkomst/

***Källa Pensionsmyndigheten:  http://www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press/pressrum/uppdaterade-tumregler-for-pensionsberakningar