Att gå i pension innan riktåldern kan minska pensionen med flera tusen kronor per månad. Det visar en ny rapport från Skandia som kartlagt hur en tidig pension slår mot plånboken och hur stort eget sparande som krävs för att undvika en för tunn plånbok som pensionär.
Svenska folket blir allt friskare och lever längre. För att pensionsnivåerna också ska anpassas till den utvecklingen har nya pensionsåldrar för när man ska gå i pension införts. Tanken med de nya åldrarna för pensionering är att de stegvis ska höja pensionsåldern i Sverige.
Rapporten Pensionsåldersdilemmat djupdyker i hur de nya pensionsåldrarna påverkar 60-talisterna, en grupp som har relativt nära till sin pension samtidigt som de fortfarande har möjlighet påverka sin framtida pension. 60-talisterna behöver förhålla sig till och planera för 67 år som pensionsålder i enlighet med det nya systemet med så kallade riktåldrar. Dilemmat för den enskilde handlar om valet mellan en tidigare pensionering med en lägre pension eller att arbeta något år extra för en högre pension.
– Den här rapporten visar hur viktigt det är att arbeta för att få en bra pension samt kraften i att jobba längre. Att jobba till riktåldern har en tveklöst positiv effekt på pensionerna, men avgörande blir hur människors beteende, hälsa och vilja att jobba längre också förändras, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
Pension vid 65 år minskar pensionen med mellan 3 000 – 4 000 kronor
Undersökningar har visat att majoriteten av svenska folket vill gå i pension vid 65 års ålder eller tidigare, det gäller även 60-talisterna. Skandias nya rapport visar hur hårt ett sådant val slår på pensionerna.
Att, som 60-talist, gå i pension vid 65 år snarare än 67 leder till att pensionen minskar med knappt 4 000 kr per månad för privata tjänstemän, och med drygt 3000 kr per månad för offentligt anställda.
Att i stället jobba deltid något år efter 67 år ger å andra sidan en kraftig förbättring i pensionskuvertet med mellan 3 600 och 4 500 kr.
Svenska folket ogillar arbete på ålderns höst – vill hellre se att fler börjar arbeta tidigare
Sverige har bland de högsta examensåldrarna för högre utbildning vilket leder till en senare etablering för akademiker på arbetsmarknaden, vilket även det påverkarpensionerna negativt.
Nu visar en helt ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Skandia att en majoritet av svenska folket vill att politikerna ska fokusera på att fler unga ska komma ut på arbetsmarknaden snabbare. Nästan sex av tio svarar att detta är viktigast medan enbart en av tio vill att politikerna fokuserar på att fler ska arbeta längre– Att bara höja pensionsåldern så som politikerna gjort är ett för ensidigt fokus. Politikerna behöver också prioritera att få fler unga att gå klart sin utbildning snabbare och därtill göra det lättare för fler att själva spara till sin pension, avslutar Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
Om riktåldrar:
Riktåldrar innebär att pensionsåldern stegvis höjs baserat på medellivslängdens utveckling för respektive årskull och syftar till att förlänga yrkeslivet samtidigt som det kommer påverka när den allmänna pensionen tidigast kan tas ut. De nya riktåldrarna ska börja gälla 2026, , men redan under 2020 började en del förändringar av pensionssystemet att gälla. Bland annat höjdes lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 till 62 år och flera andra förändringar är planerade att träda i kraft innan 2026.
Scenarier som undersöks i rapporten:
- Tidig pension vid 65 års ålder – 2 år innan riktålder
- Pension vid riktåldern, 67 år
- Sen pension vid 69 års ålder – 2 år efter riktålder, jobbar 75 % näst sista året och 50 % sista året
