Fler svenskar kan komma att studera mitt i karriären, något som stärks av det nya omställningsstudiestödet som träder i kraft 2023. En ny rapport från Skandia visar hur en paus från arbetslivet för att byta karriär kan påverka pensionen samt hur man bäst planerar sin pension för att undvika ett allt för stort tapp.
Från och med 2023 går det att ansöka om omställningsstudiestöd, vilket innebär ett betydligt högre studiebidrag under de första 44 studieveckorna. En satsning som förmodligen kommer att göra det betydligt mer lockande att byta bransch eller vidareutbilda sig framöver. Den nya rapporten Pensionseffekten med omskolning kartlägger effekterna som omskolning har på pensionen.
– Vi vill att det ska bli enklare att förstå hur olika karriärbeslut också påverkar pensionen. Det kan exempelvis finnas en pensionsvinst med omskolning om det leder till högre lön eller bättre förutsättningar att arbeta längre. Men för en del kan omskolning till drömyrket innebära en ekonomisk smäll, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
I rapporten Pensionseffekten med omskolning studeras tre olika typfall – olika yrken och olika anledningar till omskolning – för att sedan räkna på pensionseffekten. Vi följer en sjuksköterska som vidareutbildar sig till intensivsjuksköterska, en målare som blir yrkeslärare samt en kommunikatör som bestämmer sig för att helt byta bana till inredare. Rapporten visar även hur långt den allmänna pensionen och tjänstepensionen räcker för att nå upp till ambitionen om en pension som motsvarar 75 procent av lönen innan pension.
– Tjänstepension är den viktigaste pusselbiten för en bra pension efter karriären. Men för de flesta krävs också ett eget sparande för att nå upp till en pension som motsvarar deras förväntningar, fortsätter Mattias Munter.
Det egna sparandet kan också spela andra viktiga roller för den framtida pensionen.
– Under ett långt yrkesliv kan mycket hända och att ha ett eget pensionssparande utöver tjänstepensionen är ett bra sätt att skapa extra trygghet. En trygghet som exempelvis kan bidra till att en omskolning inte sätter djupa spår i pensionen. Eller så blir det egna sparandet vad som ger en flexibilitet och frihet kring när man har råd att gå i pension, avslutar Mattias Munter.
Pensionseffekten med omskolning för tre olika scenarion | Beräknad pension vid 68 års ålder | Pensions-effekt | Pension som andel av slutlönen | Kompletterande månadssparande som behövs från och med 2022 för att nå 75 procent kompensationsgrad* |
Sjuksköterska som inte skolar om sig | 44 500 kr/månad | 69 % | 1 500 kr/månad | |
Sjuksköterska som skolar om sig till intensivvårdssjuksköterska | 45 550 kr/månad | + 1 050 kr/månad | 66 % | 2 500 kr/månad |
Målare som inte skolar om sig | 38 600 kr/månad | 69 % | 1 300 kr/månad | |
Målare som skolar om sig till yrkeslärare | 38 100 kr/månad | – 500 kr/månad | 66 % | 2 050 kr/månad |
Kommunikatör som inte skolar om sig | 52 350 kr/månad | 76 % | Behövs inte | |
Kommunikatör som skolar om sig till inredare | 43 500 kr/månad | – 8 850 kr/mån | 77 % | Behövs inte |
*Novus 2022
*En majoritet av svenska folket (62 procent) tycker att ett spann mellan 70-80 procent av slutlönen är en rimlig pension. Vi har därför valt att räkna på 75 procents kompensationsgrad i våra scenarion.