71 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på långtidssjukskrivningar under 2022 enligt en ny rapport från Skandia. Rapporten visar dessutom att andelen sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa ökat efter pandemin, kostnaden för förra året blev 32,6 miljarder kronor. Om Sverige skulle förebygga en tredjedel av sjukskrivningarna kopplade till psykisk ohälsa skulle vi spara hela 10 miljarder kronor.
Sjukskrivningar är ett stort problem i Sverige. Bakom de höga sjuktalen finns ett stort mänskligt lidande – och stora kostnader. Enligt Skandias nya rapport Samhällskostnaden av längre sjukskrivningar uppgår kostnaden för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar till hela 71 miljarder kronor 2022.
– Vår rapport är en årlig indikator på hur mycket vi som samhälle kan spara på just förebyggande hälsovård. Genom att minska alla sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa med en tredjedel skulle vi som samhälle spara hela 10 miljarder kronor, en stor vinst särskilt om man ser till varje enskild individ som besparas långt lidande och annars riskerar att hamna i långvarig sjukdom, säger Skandias hälsoekonom Jenny Wiener.
Den psykiska ohälsan ökar – kostar samhället hela 32,6 miljarder
Efter att den stigande utvecklingen pausades något under pandemiåret 2020 – pekar kurvan återigen uppåt. I år förväntas andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ligga på 46 procent, att jämföra med 45 procent för 2021 och 41 procent 2020.
Jenny Wiener menar att man genom rätt stödinsatser i tidigt skede kan minska den oroväckande utvecklingen med ökad psykisk ohälsa som anledning till långtidssjukskrivning.
– Det enskilt viktigaste inslaget i Skandias förebyggande hälsoförsäkring är våra dedikerade hälso- och rehab-vägledare som koordinerar, anpassar och följer upp insatser före, under och efter sjukskrivning. Detta är en modell med låga trösklar för tidigt stöd som det offentliga kan ta efter, som vissa regioner redan har börjat implementera och som vi vet ger effekt, säger Jenny Wiener.
Kostnaden för sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa är 32,6 miljarder kronor, jämfört med kostnaden för den fysiska ohälsan som är 38,2 miljarder kronor 2022. Att jämföra med 2015 då 30 procent av sjukskrivningarna berodde på psykisk ohälsa och 40,9 procent berodde på fysisk ohälsa.
Stor skillnad mellan länen i Sverige
I Storstadslän som Stockholm, Göteborg och Skåne ligger i topp när vi bryter ner siffrorna på nationell nivå i siffror för respektive län. I rapporten presenteras också siffror för landets 290 kommuner.
Topp 5 län som förlorar mest på sjukskrivningar:
| Län | Förlorat ekonomiskt värde i miljoner kronor | Samhällsvinst vid 1/3 färre sjukår i miljoner kronor |
| 1. Stockholms län | 16 478 | 5 490 |
| 2. Västra Götalands län | 14 231 | 4 744 |
| 3. Skåne län | 8 238 | 2 746 |
| 4. Östergötlands län | 3 026 | 1009 |
| 5. Jönköpings län | 2 707 | 902 |
Källa: Försäkringskassan och Skandias beräkningar
Topp 6 län där andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är vanligast:
| Län | 2022 |
| 1. Västra Götalands län | 50% |
| 2. Värmlands län | 50% |
| 3. Dalarnas län | 49% |
| 4. Hallands län | 47% |
| 5. Jönköpings län | 46% |
| 6. Kronobergs län | 46% |
Källa: Försäkringskassan
Om rapporten:
Hela rapporten Samhällskostnaden av längre sjukskrivningar hittar du här.
I rapporten kan du enkelt se och jämföra samhällsförlusten på läns- och kommunnivå.
Så är beräkningarna gjorda
Rapportens samhällsekonomiska beräkningar utgår från de sjukskrivningsdagar då sjukpenning och rehabiliteringspenning betalas ut, det vill säga sjukskrivningsperioder längre än 14 dagar som berättigar till dessa ersättningar. Kostnaderna för de första 14 sjukdagarna som betalas av arbetsgivaren är inte inräknade. Beräkningarna begränsas till att uppskatta värdet av lön och inbetalade skatter som går förlorat då arbete inte utförs under dessa sjukdagar. De inkluderar inte själva kostnaderna för vård eller utbetalningarna av sjuk- och rehabiliteringspenning.
