I början av februari 2023 arrangerade ProSkandia ett seminarium för sina medlemmar på temat Energikris. Tre personer, med olika insikt i frågor som har koppling till energifrågan, gav var och en sin syn på utvecklingen av energiproduktion, energiinvesteringar och bolån: ett nytt Stålverk 80, behov av energiomställning och svårigheterna att planera sin ekonomi. Läs mer i artikeln, skriven av Carl-Henrik Knutsson, vice ordförande i ProSkandias styrelse.
Energikrisen har stått i samhällsdebattens centrum under senare tid. För att få lite olika perspektiv på vad som händer med den bjöd ProSkandia in till ett seminarium med professor Magnus Henrekson, Hans Forssman, ansvarig för Skandias investeringar i infrastruktur, och Karl Rudarp, riskchef vid Skandiabanken, som talare.
Sammanlagt hade närmare tvåhundra medlemmar hörsammat inbjudan och fanns på plats i Skandias hörsal eller digitalt.
Fossilfritt stål – ett nytt Stålverk 80?
Professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson tog i sitt anförande upp samhällsekonomiska effekter av och företagsekonomiska risker med att i norra Sverige producera fossilfritt stål med hjälp av vätgas. Han är mycket skeptisk till det projekt inom det här området som SSAB och LKAB bedriver.
─ Det kommer att krävas enorma subventioner för att finansiera projekt av det här slaget. Ingenstans i världen finns det ännu någon aktör som har lyckats få det kommersiellt lönsamt att producera fossilfritt stål på det sätt som det svenska projektet föreslår. Mer än 50 projekt att tillverka fossilfritt pågår för närvarande runt om världen och det är långtifrån säkert att den teknik LKAB/SSAB försöker utveckla kommer att bli konkurrenskraftig. Det är heller ingen som lyckats lagra vätgas i den omfattning som krävs.
Magnus Henrekson pekade också på de stora svårigheterna att få fram tillräckligt med energi för att kunna framställa stål enligt projektet. Beräkningar visar att det årligen skulle krävas 85 TWh, vilket kan jämföras med dagens totala svenska energiproduktion på 140 TWh. Han avvisade tanken på att bygga havsbaserad vindkraft i norra Bottenviken och att bygga landbaserad vindkraft möter stort motstånd bland berörd allmänhet och renägare.
─ Lägg därtill den stora bristen på arbetskraft och bostäder i Norrbotten, så framstår projektet för mig som ogenomförbart. Tyvärr har redan alltför mycket pengar lagts ner och risken är att det kommer att bli ett nytt Stålverk 80 – fast större, menade Magnus Henrekson.
Elsparande och energilagring viktiga faktorer i omställningen
Hans Forssman, ansvarig för Skandias investeringar i infrastruktur, konstaterade att det svenska elnätet idag är feldimensionerat: sedan flera av kärnkraftverken i söder är, eller håller på att bli, avvecklade så har systemet hamnat i betydande obalans.
─ Det stora problemet är att vi inte har balans i elnätet. Det kommer att krävas stora investeringar för att nå dit, i storleksordningen 60-100 miljarder kronor. Och det finns flera målkonflikter som gör det svårt att hitta rätt väg i omställningen, bland annat mellan behovet av energiomställning å ena sidan och lönsamhet å den andra. Men tydligt är att det inte går att utesluta något av de fossilfria kraftslagen om vi skall nå våra svenska omställningsmål.
Framförallt betonade Hans Forssman nödvändigheten av både elsparande och energilagring som den effektivaste åtgärden på kortare sikt.
─ Att spara energiförbrukning i olika industriella processer – typ kemi- och massaindustri, metallurgisk industri, fastigheter eller datacenter – är extremt kostnadseffektivt jämfört med att till exempel bygga havsbaserad vindkraft i det kortare perspektivet. Och utvecklingen av nya former för lagring av energi, till exempel batterier, är mycket intressant och går mycket fort för närvarande.
Ingen katastrof på nationell nivå
I sitt anförande konstaterade Karl Rudarp, riskchef vid Skandiabanken, att det blivit svårare för hushållen att idag planera sin ekonomi. Inte minst effekterna av de snabbt ökade energipriserna – men självklart också bolånen – är bidragande orsaker till detta.
─ Riskerna för hushållen har ökat, vilket till exempel det faktum att antalet inkassoärenden har ökat är ett tecken på. Då ska man komma ihåg att detta sker från en väldigt låg nivå. Belåningsgraden för bostäderna är låg efter en mycket lång tid med ökade bostadspriser, vilket är positivt för banken. Men visst finns det kunder som har svårt att betala samtidigt som belåningsgraden är hög och då uppstår en risk för kreditförlust.
Karl Rudarp sammanfattade genom att säga att det är mycket press på alla aktörer på bostadsmarknaden och att det kommer att bli svårt för några, men på nationell nivå finns det inga tecken på en katastrof.
Carl-Henrik Knutsson
