Kunskapen om vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar små barn och har effekt på senare skolresultat är hittills okända i Sverige. Idéer för livet ger nu stöd till Uppsala universitet för att bland annat undersöka just barns utveckling kopplat till levnadsmiljö för att på så vis kartlägga exempelvis förskolas effekt på lärandet.
Forskare på Uppsala Barn och BabyLab vid Institutionen för psykologi kommer att följa barn under flera år, från spädbarnsåren in i skolan och på så vis sammanföra detaljerad information om barnets hela utveckling med kontextuell information om det sammanhang som barnet lever i.
– Vi vill korsa den information vi har från barnets tidigaste utveckling via exempelvis BVC med information om hur barn sedan klarar skolan via individuella tester av matematik och språk i förskoleklass. Vår förhoppning är att vi, genom att integrera dessa tillsammans med data från SCB, kan undersöka risk- och skyddsfaktorer med en betydligt större precision än tidigare, för att på så vis kartlägga vilka typ av stöd olika grupper av barn behöver för att bäst stärkas i sin utveckling, säger Gustaf Gredebäck, forskare på Uppsala universitet.
– Barns lärande börjar innan den obligatoriska skolan sätter i gång. Att se i vilken utsträckning lärandet påverkas av de tidiga åren är viktigt för att vi som samhälle ska kunna ge alla barn bästa förutsättningar för ett livslångt lärande. En del i detta är att få faktaunderlag för att kunna utröna och diskutera förskolans betydelse på resterande skolgång, säger Stina Liljekvist, ordförande Idéer för livet.
Flera studier har undersökt hur skolresultat påverkas av den miljö som barnet växer upp i
Svensk och internationell forskning har visat att barn påverkas negativt av att växa upp i fattigdom, i otrygga områden, i familjer med låg sysselsättningsgrad och låg utbildning och i familjer som inte är integrerade i det omgivande samhället. Andra riskfaktorer kan kopplas till föräldrarnas mentala hälsa, våld i hemmet och bristande jämställdhet mellan vuxna i hushållet.
Förhoppningen är att den nya studien ska lägga grunden för en empiriskt informerad diskussion om barns tidiga förutsättningar och vad vi som samhälle kan göra för att stötta barn tidigt i livet.
