Att gå i pension innan sin riktålder riskerar att bli en kostsam historia med 14–15 procent lägre pension. Det visar en ny rapport från Skandia som kartlagt hur en tidig pension slår mot plånboken och hur ett eget sparande kan kompensera för färre yrkesverksamma år.
Svenska folket blir allt friskare och lever längre. För att pensionsnivåerna också ska anpassas till utvecklingen har så kallade riktåldrar för pension införts. Riktåldern ska fånga den förväntade ökningen av medellivslängd för varje generation och tanken med de nya åldrarna för pension är att stegvis höja pensionsåldern i Sverige. Riktåldern beslutas regelbundet av riksdagen och fram till år 2029 kommer den att vara 67 år.
– 67 år är två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till som pensionsåldern. Normen om pension är fortfarande starkt kopplad till 65 års ålder. Genom att öka kunskapen om hur stor betydelse valet av pensionsålder har för pensionens storlek möjliggör vi för fler att planera för sin pension på bästa sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
En ny undersökning, genomförd av Novus på uppdrag av Skandia, visar att 45 procent av svenskarna vill gå i pension mellan 65 år och 67 år. Enbart 31 procent kan tänka sig att arbeta längre men faktum är att några år extra på arbetsmarknaden kan ha stor effekt på ens framtida pension.
Nu släpps rapporten Pensionsåldersdilemmat med särskilt fokus på 60-talisterna
Rapporten har sin utgångspunkt i riktåldern för pension och hur denna påverkar en generation som står relativt nära pensionen. Många 60-talister behöver planera för 67 år som pensionsålder och rapporten tydliggör pensionseffekten för den enskilde om man väljer att sluta arbeta två år innan riktåldern, att gå i pension vid riktåldern eller att arbeta två år extra.
– Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna, fortsätter Mattias Munter.
De 60-talister som har längst till pensionen har mest att tjäna på att arbeta två år extra på deltid, hela 17 procent eller motsvarande 6 700 kronor per månad för en anställd i den privata sektorn och 15 procent eller 4 700 kronor per månad för en anställd i den offentliga sektorn.
– Med rapporten vill vi ge en bredare förståelse för de ekonomiska konsekvenserna av olika pensionsval. Genom att betona vikten av att göra aktiva val för sin tjänstepension och ta ansvar för det egna sparandet, kan vi alla bidra till tryggare och bättre pensioner för fler, avslutar Mattias Munter.
Så påverkas din pensionsinkomst av valet av pensionsålder i kronor per månad |
Pension två år innan riktåldern | Pension två år efter riktåldern* | Vilken effekt ger ett privat pensionssparande? |
Redovisningsekonom (representerar den privata sektorn) |
1 550 kr/mån, start 2023 | ||
Född 1962 | – 4 400 kr (-14%) | + 5 350 kr (+17%) | + 600 kr (+1,9%) |
Född 1965 | – 5 250 kr (-14%) | + 6 150 kr (+16%) | + 900 kr (+2,4%) |
Född 1968 | – 5 650 kr (-14%) | + 6 700 kr (+17%) | + 1 400 kr (+3,5%) |
Förskolelärare (representerar den offentliga sektorn) |
|||
Född 1962 | – 3 850 kr (-14%) | + 4 350 kr (+15%) | + 600 kr (+2,1%) |
Född 1965 | – 4 100 kr (-15%) | + 4 200 kr (+15%) | + 900 kr (+3,2%) |
Född 1968 | – 4 350 kr (-14%) | + 4 700 kr (+15%) | + 1 400 kr (+4,6%) |
*nedtrappning till 75% respektive 50% arbetad tid
Läs rapporten i sin helhet här.