Både staten och Skandia har stora aktieinnehav som ger makt i företag. Vilka metoder och mål för denna bolagsstyrning använder staten respektive Skandia? Och hur placerar Skandia och pensionsspararen i dagens knepiga ekonomiska läge?
Det var temat för det seminarium som ProSkandia inbjöd till i mitten av oktober 2023 och dit cirka 80 deltagare hade sökt sig, antingen till det fysiska mötet i Skandiasalen eller via Teams.
Skandia – en aktiv ägare
Seminariet inleddes av Per Lindgren, gruppchef på Skandia kapitalförvaltning. Han berättade om det uppdrag som kapitalförvaltningen har, nämligen att ”maximera värdet för ägarna, dvs kunderna, genom att kombinera god avkastning med sunt risktagande samt vara ett föredöme inom hållbarhet”.
─ Det är ett unikt och långsiktigt uppdrag, som vi är mycket stolta över. Inte minst vill jag gärna betona att det både handlar om avkastning och hållbarhet, sade Per.
Han lyfte särskilt fram Skandias allvädersportfölj, med placering i många olika tillgångar. Placeringarna i portföljen ligger på närmare 600 miljarder kronor och Skandia vill med den kunna erbjuda trygg och stabil tillväxt.
Per pekade på hållbarhetsmålen, som inte bara handlar om miljö.
─ Vi har som mål både miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Vår ambition är att främja FN:s sjutton globala hållbarhetsmål.
Per Lindgren gav flera exempel på investeringar inom miljö- och klimatområdet, bland annat hos Skandia Fastigheter, fyra vindkraftparker i Sverige tillsammans med Vattenfall samt solcellsparker i Senegal, som ger elektricitet till cirka 1 miljon senegaleser.
─ Vi ägnar oss inte bara åt passiva investeringar, utan vi är också med för att utveckla. Som ett bra exempel på det är den unika hälsoobligation Skandia utvecklat i samarbete med Region Stockholm som finansierar ett program för att förebygga diabetes bland högriskgrupper i Stockholm. Vi är också en viktig investerare i en kreditfond som lånar ut medel till småföretagare i 27 utvecklingsländer i Asien, Sydamerika och Afrika. Det handlar inte om bistånd, utan vi förväntar oss framtida avkastning och vi vet att det här skapar sysselsättning.
Överhuvudtaget är Skandia en aktiv ägare, som genomför hållbarhetsdialoger med mer än 600 bolag. De frågor som adresseras i dessa dialoger rör bland annat mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och klimat, affärsetik samt övergripande hållbarhetsstrategier.
Slutligen nämnde Per också att Skandia bedriver en aktiv ägarstyrning genom bland annat att delta i valberedningar till bolagens styrelser och röstning på bolagsstämmor, där vanliga frågeställningar handlar om incitamentsprogram och emissioner.
Statlig ägarstyrning fungerar något annorlunda än privat
Måns Carlson är chef för bolagsförvaltning inom avdelningen för bolag med statligt ägande på Finansdepartementet. Han gav en bra översikt av den statliga investeringsportföljen, som är värd cirka 850 miljarder kronor och som under 2022 lämnade en avkastning till staten på 23 miljarder kronor. I portföljen ingår bolag med sammanlagt 134 000 anställda.
─ För statens del ser ansvarsfördelningen på ägarnivån annorlunda ut än vad den gör i den privata sektorn. Riksdagen beslutar om verksamhetsinriktning samt om förvärv eller försäljning av bolag. Regeringen har sedan riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen, förklarade Måns.
Vissa statligt ägda företag är helt kommersiella, andra har helt eller delvis ett samhällsuppdrag.
Förvaltningen av bolagen sker genom beslut på bolagsstämma, till exempel vad gäller bolagsordning, ägaranvisningar, val av styrelse samt ekonomiska mål. Uppföljningen sker sedan genom ägardialoger med styrelseordförande. Bolagsstyrningen redovisas i publika verksamhetsrapporter, policybeskrivningar m.m.
När det gäller arbetet ute i bolagen ger aktiebolagslagen styrelsen i varje bolag ansvar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen beslutar dessutom om strategiska mål för hållbart värdeskapande.
─ Värt att notera är att det inte finns några valberedningar på de sätt som finns i privat ägda aktiebolag. Istället sker tillsättningen av bolagens styrelser genom nomineringar och jag kan överlag notera att vi har mycket professionella styrelser. Sammanlagt handlar det i dagsläget om 285 ordförande- och styrelseledamöter, där könsfördelningen är mycket jämn, berättade Måns.
Han konstaterade, på fråga från en åhörare, att statliga och privata bolag behandlas på samma sätt när det gäller regler för företag och myndighetskrav.
Högre avkastning kräver högre risk
Sista föredragshållare på seminariet var Maria Qundos, även hon gruppchef på Skandia portföljförvaltning och ansvarig för allokeringsteamet. Hon konstaterade att det inte finns några genvägar, utan det gäller att utnyttja att olika tillgångsslag har olika egenskaper.
─ Det finns inga gratisluncher. Den som vill ha högre avkastning måste acceptera att också ta högre risker. Strategisk allokering är viktigt – på sikt ger mer risk högre avkastning. Samtidigt kan hög risk på kort sikt vara förödande. Det gäller att inte ta högre risk än vad man kan bära, sade hon.
Maria delade med sig av sina tankar kring hur man ska resonera i dagens ekonomiska läge. Hon tror att vi är nära räntetoppen, men de höga räntenivåerna kommer att bestå till dess centralbankerna har fått bukt med inflationen. Hon satte upp ett varningens finger för att penningpolitiska åtgärder har en fördröjd effekt.
─ Det finns fortfarande hopp om en ”mjuklandning” av ekonomin, men det är ännu för tidigt att säga om så kommer att ske. Hon lyfte fram månadssparande som en klok strategi för privatspararen.
Hon berörde också den svaga svenska kronan, som sedan 2014 har tappat trettio procent av sitt värde mot viktiga valutor. Hushållens skuldsättning och höga andel rörliga bolån är problem som utländska investerare är oroliga för.
─ Samtidigt får svenska staten högsta betyg. Och dessutom har den svaga kronan boostat svenskarnas utländska investeringar.
Maria avslutade med att ge några ”kom ihåg”:
- Att diversifiera sparandet är smart
- Det sämsta man kan göra är att ta mer risk än man kan bära
- Utsikterna för en traditionell blandfond är idag mycket bättre på grund av det högre ränteläget
- “Krockkudden” som valutaexponering i globala aktier ger är idag ganska tillplattad
Text: Carl-Henrik Knutsson, vice ordförande i ProSkandias styrelse
Foto: Christina Carle Edler
