75,4 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på längre sjukskrivningar under 2023 enligt en ny rapport från Skandia. Nära hälften av alla sjukskrivningar idag beror på psykisk ohälsa.
Rapporten visar dessutom att det finns stora regionala skillnader – det skiljer hela elva procentenheter mellan länet med högst andel sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa mot länet med lägst andel. Sammantaget finns det både stora potentiella ekonomiska besparingar att göra genom att förebygga ohälsa samtidigt som det är fullt möjligt att fler ska slippa bli sjuka.
Sjukskrivningar är ett stort problem i Sverige. Bakom varje sjukfall finns en människa som får betala med både plånbok och mänskligt lidande vilket i många fall hade kunnat undvikas om rätt stöd hade satts in i tid. Enligt Skandias nya rapport Hur är läget i Sverige – samhällsförlusten av längre sjukskrivningar uppgår kostnaden för uteblivet arbete på grund av längre sjukskrivningar till hela 75,4 miljarder kronor 2023. Skandia vill genom rapporten belysa att utveckling de senaste åren gått åt fel håll – men samtidigt att det finns stor potential att vända trenden om det förebyggande arbetet prioriteras.
– Det här är sjunde året som vi undersöker Sveriges sjuknota där vi räknar på vad uteblivet arbete på grund av längre sjukskrivningar kostar samhället. Att vi fortfarande har så höga sjukskrivningsnivåer visar tyvärr att det fortfarande satsas för lite på förebyggande hälsovård. Vi som samhälle behöver bli bättre på att ge stöd i tid för att på så vis lindra både de negativa mänskliga och ekonomiska effekter som kommer med längre sjukskrivningar, säger Skandias hälsoekonom Jenny Wiener.
Nära hälften av sjukskrivningarna beror på psykisk ohälsa
Under många år har trenden varit uppåtgående: allt fler sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa snarare än fysiska besvär. I oktober 2023 rapporterade Försäkringskassan om rekordmånga sjukskrivningar på grund av stress samt att psykisk ohälsa under den månaden stod för hälften av alla sjukfall. Under 2023 låg siffran på 47 procent för hela året.
– Det finns miljarder skäl för samhället att bli bättre på förebyggande och rehabiliterande insatser. Vi på Skandia har lång erfarenhet av förebyggande hälsoarbete och vi vet att det är möjligt att vända trenden – inte minst den för psykiska ohälsan. Ska vi tillsammans lyckas minska sjukskrivningarna krävs det förbättrad tillgänglighet till snabbt stöd med koordinering, fortsätter Jenny Wiener.
Kostnaden för sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa är 35,4 miljarder kronor, jämfört med kostnaden för den fysiska ohälsan som är 40 miljarder kronor.
Stor skillnad mellan länen i Sverige
Trots att sjuknotan skiljer sig mellan länen, så har samtliga län fått en större nota 2023 än tidigare i kronor och ören. Anmärkningsvärt är även hur andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa skiljer sig åt mellan olika regioner. Värmlands län har högst andel sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, hela 51 procent. I andra änden av skalan återfinns Norrbottens län där 40 procent av sjukskrivningarna beror på psykisk ohälsa. Skillnaden mellan länet med högst respektive lägst andel är alltså hela 11 procentenheter.
3 län där andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är högst:
| Län | ||
| 1. Värmlands län | 51% | |
| 2. Dalarnas län | 50% | |
| 3. Västra Götalands län | 50% | |
3 län där andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är lägst:
| Län | |
| 1. Norrbottens län | 40% |
| 2. Gävleborgs län | 41% |
| 3. Gotlands län | 43% |
De län som förlorar mest i kronor och ören på långtidssjukskrivningar är inte så förvånande storstadslänen. I Stockholms län ligger sjuknotan för 2023 på strax över 17 miljarder kronor, en ökning på strax över en miljard jämfört med 2022. På andra plats kommer Västra Götalands län där notan för 2023 är strax över 15 miljarder kronor, jämfört med 13 miljarder 2022.
Så är beräkningen gjord
Rapportens samhällsekonomiska beräkningar utgår från de sjukskrivningsdagar då sjukpenning och rehabiliteringspenning betalas ut, det vill säga sjukskrivningsperioder längre än 14 dagar som berättigar till dessa ersättningar. Kostnaderna för de första 14 sjukdagarna som betalas av arbetsgivaren är inte inräknade. Beräkningarna begränsas till att uppskatta värdet av lön och inbetalade skatter som går förlorat då arbete inte utförs under dessa sjukdagar. De inkluderar inte själva kostnaderna för vård eller utbetalningarna av sjuk- och rehabiliteringspenning.
