Skandias stiftelse Idéer för livet presenterar i en återkommande rapportserie en undersökning om ungas välmående och framtidstro.
Drygt 1,8 miljoner av Sveriges befolkning är mellan 10 och 24 år, men tyvärr finns det tecken på att utvecklingen för den psykiska hälsan i denna grupp går åt fel håll. Idéer för livet har arbetat för barns och ungas hälsa i närmare fyrtio år och föreslår i sin rapport fem åtgärder för att öka ungas välmående och framtidstro.
– Med den här rapporten vill vi inte bara bidra till kunskapen om hur läget ser ut idag för våra unga, utan också sätta fingret på ett antal konkreta förslag som kan bidra till en positiv utveckling. Framtidstro är utmanande för många unga, men är en faktor som är oerhört viktig – tron på att framtiden blir bättre, tron på att en dålig situation går att förändra. Om vi kan stärka de tankarna och känslorna hos unga idag, då är väldigt mycket vunnet. Det säger Stina Liljekvist, ordförande för Skandias stiftelse Idéer för livet.
Stora möjliga vinster i minskad psykisk ohälsa
I rapporten presenteras siffror som visar att andelen unga kvinnor med ångest eller oro har fördubblats på tio år, från en tredjedel till sju av tio. Även unga mäns psykiska besvär har nästan fördubblats. Psykisk ohälsa bland unga innebär stora lidanden och samhällskostnader. Uppskattningsvis beräknas kostnaderna till cirka 320 miljarder kronor årligen, främst på grund av sjukskrivningar och minskad ekonomisk produktion samt direkta kostnader för sociala ersättningar och hälsosystemet.
– Vi behöver lyssna på våra unga och verkligen ta till oss av vad de förmedlar. Det positiva är att förebyggande åtgärder kan ha en tydlig inverkan. En meningsfull fritid och tillgång till fysisk aktivitet är viktigt för att förbättra den psykiska hälsan. Men det krävs gemensamma insatser från offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle för att skapa en positiv förändring.
Rapporten lyfter många starka siffror, bland annat är det så många som upp emot 55 000 unga som anser att de har liten eller ingen förmåga att hantera vardagens utmaningar. Även digitaliseringen kan påverka ungas psykiska hälsa, särskilt genom sömnstörningar kopplade till mobilanvändning och sociala medier.
– I rapporten fokuserar vi på vad psykisk ohälsa egentligen består av, och vad den kan bero på. Vi tittar även på hur ungas psykiska hälsa har utvecklats över tid och vad som krävs för att öka ungas välmående och framtidstro. Min förhoppning är att vi genom att synliggöra utmaningarna gällande ungas mående kan underlätta samverkan mellan olika delar av samhället – och hitta rätt verktyg för förbättring, avslutar Stina Liljekvist.
Rapporten i sin helhet återfinns här: https://ideerforlivet-prod.s3.amazonaws.com/uploads/2024/06/Ungas-valmaende-och-framtidstro-2024-1.pdf
