Filippinska Apo Whang-od, 107 år, är världens äldsta tatuerare och var 2023 ”omslagsflicka” på modetidningen Vogue. Som 81-åring var affärskvinnan Martha Stewart, född 1941, på omslaget till Sport Illustrated. På höstens medlemsmöte tog John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen, dem som exempel på att ålder inte behöver betyda något. Läs Carl-Henrik Knutssons reportage!
”Ålderism” är ett begrepp som rätt ofta hörs i debatten. Men vad betyder det egentligen? För att ta reda på det arrangerade ProSkandia ett medlemsmöte i mitten av oktober 2024, där fokus var på just det begreppet. Men deltagarna fick också möjligt att få ta del av vad Skandiabanken gör för att möta ett annat samhällsproblem, nämligen bedrägerierna. I den här artikeln sammanfattar föreningens vice ordförande, Carl-Henrik Knutsson, några viktiga punkter som togs upp under mötet.
Det var sammanlagt närmare 150 medlemmar som hade mött upp denna oktoberkväll, dels på Skandia i Stockholm, dels digitalt. De fick inledningsvis lyssna till Skandias pensionsekonom Mattias Munter, som berättade om vad som är på gång för att ge möjlighet för äldre personer att kunna vara ute i arbetslivet även efter 65.
─ Att skapa flexibilitet kring pensionsåldern är just nu en väldigt het fråga. I debatten hörs att det behövs fler skattemässiga incitament att jobba mer och längre. En öppning är att det nu ser ut att bli möjligt att kunna pausa utbetalningen av tjänstepensionen. Regeringen har lagt ett förslag kring detta och det finns ingen opposition mot det.
Möjligheten öppnas vid årsskiftet, men frågan är hur snabb marknaden kommer vara med att skapa verklighet av riksdagens beslut. Enligt förslaget är det under de fem första åren som man ska kunna pausa utbetalningen, men det är fortfarande oklart exakt i vilka former, tid och omfattning. Tjänstepensionsbolagen måste bygga nya system för detta, vilket kan ta tid. Så är det fråga om juli 2025 eller januari 2026?
Mattias pekade på att hälsoutvecklingen fortfarande är stark. Man brukar säga att 70 är det nya 50, men frågan är om inte det redan är så att 70 är det nya 45.
Sedan 2021 har regeringen ett kansli för hållbart arbetsliv, med fokus på:
- Grupper med svag förankring i arbetslivet
- Delar av arbetslivet där sjuktalen är höga
- Motverka negativa attityder mot äldre arbetskraft
Har annorlunda behov
Frågan om negativa attityder mot äldre på arbetsmarknaden ledde naturligt vidare till nästa presentatör, nämligen John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen (med stöd från Skandia) och sedan länge engagerad i frågor om åldersdiskriminering. Han konstaterade att ålder är ett ämne som berör alla – inte bara den äldre befolkningen.
─ Hela den här frågan handlar i hög grad om individer. Och de som är äldre idag, har många gånger annorlunda behov än tidigare generationer. Problemet är att våra system för att ta hand om våra äldre i allt väsentligt är skapade på 1950- och 1960-talen.
Pluskommissionen är ett initiativ, vilket bland annat Skandia ligger bakom. Man arbetar för en mer positiv syn på livserfarenhet och för att bättre tillvarata all outnyttjad kompetens.
I en undersökning, uppger 85 procent av svenskarna att de upplever en tydlig åldersgräns redan från 50 års ålder för när man inte längre är attraktiv på arbetsmarknaden. Detta samtidigt som 6 av 10 kan tänka sig att fortsätta jobba även efter att de nått pensionsåldern. Det här är något som Pluskommissionen vill ändra på.
Varannan bär på åldersrelaterade fördomar
Ett hinder på vägen är fördomar mot att äldre är ute på arbetsmarknaden. I en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) bär varannan människa på åldersrelaterade fördomar.
John pekade på att det här är något som media har en roll i. Han menar att det gäller att ge en korrekt bild av äldre och vad de kan uträtta på arbetsmarknaden.
─ Det är också viktigt att demografin bland företagens kunder, liksom samhället i stort, återspeglas i demografin bland medarbetarna. Det handlar bland annat om att våga anställa äldre chefer. Överhuvudtaget stärks affären av en bred åldersmix.
[Här är det värt tillägga, att Pluskommissionen bidragit till att en forskningsrapport tagits fram som kartlägger förutsättningar och outnyttjad potential med äldre arbetskraft. Rapporten presenterades den 17 oktober.]
Bedrägerier – ett stort och växande problem
Medlemsmötet avslutades med att Skandiabankens vd Arvid Krönmark berättade om vad banken gör såväl i stort som för att motverka bedrägerier, vilket är något som både oroar och drabbar den äldre befolkningen.
Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem. Polisen uppger att brottsvinsterna på grund av bedrägerier 2020 var 4,2 miljarder kr – en siffra som 2023 hade ökat till 7,5 miljarder.
─ Många tror att det är kortbedrägerier som är den största andelen av bedrägerierna, men så är inte fallet. Nummer ett är investeringsbedrägerier, nummer två är vishing – alltså en metod som används via telefon för att lura personen att öppna sitt Bank-Id – och på tredje plats återfinns romansbedrägerier.
Ett stort problem är att bedragare lurar personer med att godkänna en transaktion, vilket innebär att transaktionen är behörig. Har man godkänt den, har man mycket små möjligheter att få ersättning från banken.
─ Från bankens sida vidtar vi ett stort antal åtgärder för att försvåra och förhindra att våra kunder blir lurade.
En sådan åtgärd är att anpassa utbudet av produkter till en kund, så att man inte blir erbjuden fler produkter än vad man behöver. Vi kommer också att möjliggöra fördröjningar vid användning av produkter/betalningar och att vidta förstärkta kontroller för händelser av hög risk.
─Tillsammans med övriga banker arbetar vi med informationskampanjer och mer konkret med att till exempel förhindra spoofing (kapning) av telefonnummer samt att få till stånd en snabb digital rapportering av bedrägerier, konstaterade Arvid till sist.
Text: Carl-Henrik Knutsson, foto: Christina Carle Edler
