I mitten av februari, några veckor innan Iran-kriget bröt ut, arrangerade ProSkandia ett medlemsmöte med Skandias VD Frans Lindelöw, som gav en aktuell bild av temperaturen i Skandia. Även Skandias pensionsekonom Mattias Munter bidrog med spaningar på pensionsområdet 2026. Moderator för mötet var Sten Törnqvist, styrelsemedlem i ProSkandia.
Carl-Henrik Knutsson, ProSkandias vice ordförande, lämnar det här sammandraget från mötet.
Frans Lindelöw inledde sin presentation med att ge en eloge till alla som medverkade till ombildningen av Skandia till ett ömsesidigt bolag.
− Hatten av till alla dem som bidrog till att Skandia blev det företag som det blev. Jag uppskattar verkligen kulturen i Skandia, som inte minst våra tvåhundra ledare är mycket involverade i att utveckla. De är vår moraliska kompass.
Han tog upp att pandemin var en utmaning för kulturen, eftersom medarbetarna inte kunde träffa sina chefer eller varandra. Även om möjligheten att kunna arbeta hemifrån har varit positiv utifrån flexibilitet, är det viktigt att medarbetarna tillbringar en ökad andel av sin arbetstid på kontoren.
− Det är på det sättet vi tillsammans kan utveckla vår företagskultur, poängterade Frans.
På frågan om hur Skandia går, noterade han att totalavkastningen förra året var 5,3 procent, vilket är lite lägre än snittet. Det som dragit ner resultatet är tillgångsslaget Private Equity, som svarar för cirka 15 procent av portföljen. Orsaken är framför allt en följd av kronförstärkningen mot dollarn.
Utmaningar finns
Vilka utmaningar finns det då för 2026?
− Det går inte komma ifrån att en av utmaningarna för en kapitalförvaltare är nyckfullheten i Vita Huset. Samtidigt är det här något som marknaden lägger mindre vikt vid. Och man måste hela tiden se till vad som händer på marknaden, speciellt med tanke på att det fortfarande är en bra tillväxt i USA. Men man måste också vara vaksam på hur Trump hanterar olika frågor som rör demokratin, vilket kan påverka marknaden.
En annan utmaning som Frans pekar på är Skandias förflyttning från ett produktorienterat bolag till ett kundorienterat. Detta är nära knutet till de investeringar som görs på IT-området, vilket inleddes 2021 och som ska vara genomfört 2028/29.
Positivt att få leda ett ömsesidigt bolag
Hur ser Frans Lindelöw själv på att leda ett ömsesidigt ägt bolag?
− En av de kanske mest påtagliga skillnaderna gentemot ett listat bolag, är att jag slipper lägga kanske 40 procent av min arbetstid på att kommunicera med marknaden. Den tiden jag sparar på detta, kan jag i stället lägga på att utveckla bolaget. Det är viktigt att se till att det finns ett driv i företaget – något som verkligen är påtagligt i Skandia!
Ledande spelare i samhällsdebatten
Frans konstaterar att Skandia är en av de ledande spelarna i samhällsdebatten kring frågor som har relevans för företaget.
− Vi är inte en del av någon bolagssfär, vilket gör att vi har lättare att ta många diskussioner, poängterar han.
Skandiabanken är något som Frans gärna tar upp.
− Vi tycker att Skandiabanken är jätteintressant att ha med i koncernen och är en naturlig del av vår verksamhet. Med hjälp av den får vi mer dialog med kunderna. Så uppdraget till bankens VD är att växa bankverksamheten, sa Frans Lindelöw avslutningsvis.
Tjänstepension i fokus
Stafettpinnen togs sedan över av Mattias Munter, pensionsekonom i Skandia.
− Tjänstepensionen kommer alltmer i fokus. Den växer i betydelse, både genom att den blir en allt större del av den totala pensionen och genom att individen får allt större möjlighet att påverka den. Den är idag också möjlig att pausa. Utvecklingen går mot att den allmänna pensionen är en basnivå och att tjänstepension krävs för att vi ska kunna leva gott efter pensioneringen.
Mattias konstaterar att flyttmarknaden för tjänstepensioner har intensifierat konkurrensen. Årstakten på flyttar ligger på över 100 miljarder kronor. Finansinspektionen har samtidigt blivit mer aktiva på det här området och ifrågasätter om kundnyttan alltid står i centrum vid flyttar.
− För oss på Skandia är det viktigt att en flytt av pensionskapital verkligen leder till att kunden får bättre villkor.
Efterfrågan på rådgivning växer
En annan fråga inom det här området är åldersfrågan. Mattias lyfte fram demografin, där allt fler i samhället blir äldre, samtidigt som det inte fylls på underifrån i samma takt.
− Det är noterbart hur hälsoutvecklingen är positiv. Man brukar prata om att ”70 är det nya 50”. Bakom det uttrycket finns det faktum att en 70-åring idag har en betydligt bättre hälsostatus än en 50-åring på 1970-talet. Det här är något som förstärker jobbonärs-trenden, dvs att många jobbar samtidigt med att de tar ut pension.
Men samtidigt är det svårt för 50-plussare att få jobb, faktiskt dubbelt så svårt jämfört med Danmark och Norge. Får man inte jobb så länge som man behöver finns risken att pensionen påverkas negativt.
− Pensionärsåldersdilemmat kan sammanfattas med att ett par extra år i arbetslivet kan räknas i tusenlappar per månad efter pensioneringen. Det här leder till att uttagsplanering blir allt viktigare och att efterfrågan på rådgivning växer, betonar Mattias till sist.
Text: Carl-Henrik Knutsson
