Barn i Sverige riskerar i dag att utsättas för kontaktförsök kopplade till penningtvätt från kriminella grupper. Samtidigt är kunskapen låg och många föräldrar överskattar sin insyn i barnens ekonomiska liv. Det visar en ny undersökning från Skandia och Novus som pekar på ett tydligt glapp mellan hur föräldrar uppfattar situationen och hur den faktiskt ser ut.
Undersökningen visar att var tjugonde barn i åldern 9–17 år har blivit kontaktade av en okänd person som vill att de ska ta emot eller föra vidare pengar, exempelvis via Swish. Det motsvarar minst ett barn i varje skolklass. Kontakterna sker ofta via sociala medier, spel eller sms och kan vara en del av kriminellas försök att använda barn som så kallade “målvakter” i penningtvätt, det vill säga att de på olika sätt används av kriminella för att ta emot och föra vidare brottsvinster i form av pengar.
– För ett barn kan det här framstå som något harmlöst eller till och med spännande, ett snabbt sätt att tjäna pengar. Men i värsta fall kan det vara första steget in i brottslighet, säger Christina Sahlberg, privatekonom på Skandia.
Samtidigt visar undersökningen på ett tydligt kunskapsglapp. Nästan tre av tio barn i åldern (28 %) vet inte att det kan vara olagligt att ta emot eller skicka vidare pengar åt någon annan, och tre av tio skulle inte berätta för en vuxen om de hade blivit kontaktade.
– Det är särskilt allvarligt att barn kan begå brott utan att ens veta om det. Barn som blir utsatta är såklart offer för kriminella krafter men i lagens namn blir de också själva förövare. Därför är kunskap så viktigt. När den saknas kan barn och unga bli enkla måltavlor för kriminella, säger Christina Sahlberg.
Nästan samtliga föräldrar i undersökningen (98 %) uppger att de har koll på sitt barns ekonomi. Men bara drygt hälften (46 %) går regelbundet igenom barnens transaktioner och endast 47 procent har pratat med sitt barn om riskerna. Många avstår från att ta upp frågan eftersom de litar på att barnet har koll – trots att barnens svar visar motsatsen.
Undersökningen visar även att samtalet saknas i flera viktiga miljöer. Drygt fyra av tio barn (41 %) uppger att deras föräldrar aldrig har pratat med dem om riskerna och drygt hälften (52 %) säger att skolan aldrig tagit upp frågan. Därmed lämnas många barn ensamma att hantera situationer som kan få allvarliga konsekvenser.
– Vi kan inte lämna barn ensamma med den här typen av frågor. Kunskapen måste höjas och vi måste prata om det mycket mer, såväl hemma och i skolan som i fritidsverksamheter, idrottsklubbar och i mötet mellan banker och familjer. Alla vuxna behöver ta ansvar. Det handlar ytterst om att skydda barn från att utnyttjas av kriminella nätverk, säger Christina Sahlberg.
Viktigaste insikterna i korthet:
- 5 procent av barn (var tjugonde barn) uppger att de har blivit kontaktade av någon okänd om att ta emot och föra vidare pengar. Det motsvarar minst ett barn i varje skolklass
- 28 procent vet inte att det kan vara olagligt att föra vidare pengar
- 30 procent skulle inte berätta för en vuxen om de hade blivit kontaktade
- 98 procent av föräldrar uppger att de har koll – men bara 46 procent granskar regelbundet sina barns ekonomiska transaktioner
- Endast 47 procent av föräldrar har pratat med sitt barn om riskerna
- Endast 48 procent av barn uppger att skolan tagit upp frågan
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Skandia under perioden 24 mars–13 april 2026. Totalt intervjuades 716 barn i åldern 9–17 år samt 1 020 föräldrar till barn i samma åldersgrupp. Datainsamlingen skedde via intervjuer i en slumpmässigt rekryterad panel. Resultaten är representativa för och kan generaliseras till den aktuella målpopulationen.
