Sedan årsskiftet 20-21 har flera kompletteringar av de tidigare beslutade lagarna om återköps- och flytträtt samt tjänstepensionsföretag tillkommit.
Riksdagen har beslutat att sätta ett tak för återköps- och flyttavgifter för fond- och depåförsäkringar.
Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen om nya, kompletterande, regler för tjänstepensionsföretag. De handlar om företagens buffertkapital, frihet för arbetsmarknadens parter beträffande informationsgivning om kollektivavtalade tjänstepensioner, att egenföretagares försäkringar ska klassas som tjänstepensioner och att tilläggsförsäkringar till tjänstepensioner, exempelvis sjuk- och olycksfallsförsäkringar, kan klassas som tjänstepensioner.
Här på ProSkandias hemsida har vi tidigare utförligt redogjort för den nya flytt- och återköpsrättslagstiftningen som trädde i kraft 2020-12-01 respektive den nya lagstiftningen om tjänstepensioner som trädde i kraft 2019-12-15. Vi har också gått igenom de synpunkter ProSkandia lämnade i våra remissvar både gällande flytt- och återköpsrätten och tjänstepensionerna. Vi fick gehör för många av våra synpunkter, dock inte alla, men i stort sett tyckte vi att de nya lagarna innebar en förbättring jämfört med dittills gällande regelverk.
I samband med att riksdagen godkände de nya lagarna lämnades ett antal tillkännagivanden till regeringen som nu har resulterat i ny lagstiftning.
Innan riksdagen antog den nya flytt- och återköpsrättslagen debatterades frågan om storleken på de återköps- och flyttavgifter försäkringsbolagen tillåts ta ut. Enligt lagen får administrativa kostnader direkt hänförliga till flytten och kvarvarande anskaffningskostnader, t ex ej avskrivna provisionskostnader, ingå i flyttavgifterna. Rätten att ta ut kvarvarande anskaffningskostnader begränsas dock till maximalt tio år efter att en försäkring tecknats.
Enligt riksdagens uppfattning borde dock storleken på återköps- och flyttavgifterna begränsas än mer för fond- och depåförsäkringar. Därför gjordes ett tillkännagivande till regeringen där man bad den återkomma med förslag om ett tak för återköps- och flyttavgifterna för fond- och depåförsäkringar.
Regeringen har återkommit med ett lagförslag som innebär att ett tak sätts för den avgift ett försäkringsbolag får ta ut av en försäkringstagare som önskar återköpa eller flytta en fond- eller depåförsäkring. Avgiften får enbart avse administrativa kostnader direkt hänförliga till flytten, kvarvarande anskaffningskostnader får inte ingå i avgiften. Vidare gäller att om försäkringens värde är mindre än ett prisbasbelopp, f n 47 600 kr, får inte någon avgift tas ut alls. Avgiftstaket är satt till 0,0127 prisbasbelopp, vilket i dagsläget innebär 605 kronor. Riksdagen har antagit lagförslaget den 10 februari 2021 och den nya lagen gäller från och med den 1 april 2021. Den gäller enbart för försäkringar tecknade efter den 1 juli 2007.
En fråga som drivits av vissa ledamöter i riksdagen är att även försäkringar tecknade före 1 juli 2007 skulle omfattas av den nya flytträtts- och återköpslagstiftningen. Riksdagen beslutade dock att inte utsträcka lagen till sådana försäkringar f n.
Lagändringar efter fyra tillkännagivanden
I samband med att riksdagen godkände den nya tjänstepensionslagstiftningen 2019 gjordes fyra så kallade tillkännagivanden till regeringen, där man bad regeringen skyndsamt återkomma med tillägg och justeringar till den antagna lagen.
I en proposition daterad 26 januari 2021 återkommer regeringen med lagändringar föranledda av tillkännagivandena. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021.
Tillkännagivande nr 1
Regeringen ombeds återkomma med ytterligare förslag när det gäller solvensregleringen för tjänstepensionsföretag.
Enligt propositionen finner regeringen ingen anledning att ändra det redan antagna regelverket i tjänstepensionslagstiftningen från 2019-12-15 på några avgörande punkter. Det innebär bl a att bestämmelsen om att tjänstepensionsföretagen ska ha ett tillräckligt stort risk- eller buffertkapital för att med minst 97 procents sannolikhet ett år framåt i tiden klara av krav från försäkringstagare, försäkrade och andra ersättningsberättigade kvarstår. Nämnas kan att motsvarande procentsats för livförsäkringsbolagen är 99,5 %. Denna procentsats gäller för Skandia som är ett livförsäkringsbolag. Som tidigare meddelats har Skandia beslutat att inte nu omvandla sig till ett tjänstepensionsföretag.
Regeringen gör dock ett par tillägg till den gällande lagen:
Det ena tillägget innebär att det riskkänsliga kapitalkravet för godkända infrastrukturinvesteringar sänks. Godkända infrastrukturinvesteringar definieras som investeringar i infrastruktur som medför en begränsad investeringsrisk och som uppfyller miljömässiga hållbarhetskrav. Även samhällsintresset av att investeringarna görs ska beaktas när kapitalkravet fastställs.
Det andra tillägget innebär att investeringar på marknader utanför EES som motsvarar reglerade marknader tillåts enligt samma villkor som gäller för reglerade marknader inom EES. Hittills har gällt att en reglerad marknad definierats som en marknadsplats inom EES.
Tillkännagivande nr 2
Informationskraven enligt lagen om tjänstepensionsföretag som trädde i kraft 2019-12-15 ska inte gälla för kollektivavtalade tjänstepensioner och gruppförsäkringar beslutade av arbetsmarknadens parter på central nivå.
Här har regeringen tillmötesgått riksdagens önskemål och skriver i klartext att avtalsfrihet ska gälla för den information som ska lämnas för kollektivavtalsgrundade tjänstepensionsförsäkringar och gruppförsäkringar. Det gäller oavsett om försäkringarna tillhandahålls av ett tjänstepensionsföretag eller ett livförsäkringsföretag. Avtalsfriheten avser vilken information som ska lämnas samt när, hur och till vem den ska lämnas.
När det gäller tjänstepensionsförsäkringar som överenskommits mellan en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation får avtal om informationslämnande ingås av avtalsparterna.
När det gäller andra tjänstepensionsförsäkringar och gruppförsäkringar får tjänstepensionsföretag ingå avtal om informationslämnande med kollektivavtalsparterna eller andra som kan anses företräda de försäkrade.
Avtalsfriheten gäller även den information som enligt gällande regelverk ska lämnas i samband med försäkringsdistribution och förmedling. Avtalsfriheten för försäkringsdistribution och förmedling gäller dock bara tjänstepensionsföretag. Tjänstepensioner som tillhandahålls av livförsäkringsföretag omfattas av det distributionsregelverk som enligt lag gäller för dem. Det innebär att informationen avseende försäkringsdistribution och förmedling i framtiden kan komma att skilja sig åt för tjänstepensioner tecknade hos livförsäkringsföretag och tjänstepensionsföretag.
Tillkännagivande nr 3
Egenföretagares försäkringar som tecknas för egen räkning ska klassas som tjänstepensioner enligt lagen om tjänstepensionsföretag. Det gäller även avtal om egenföretagares försäkringar hos utländska försäkringsbolag som tecknas enligt lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Hittills har egenföretagares tjänstepensioner klassats som privata försäkringar eftersom skattemyndigheterna inte ansett att det går att skilja på egenföretagares tjänstepensioner och privata försäkringar.
Här har dock regeringen beaktat vad riksdagen skrivit i tillkännagivandet och i propositionen slagit fast att egenföretagares försäkringar tecknade för egen räkning ska klassas som tjänstepensioner och därigenom omfattas av det regelverk som gäller för tjänstepensioner.
Man har också utökat personkretsen vars försäkringar ska klassas som tjänstepensioner till att förutom egenföretagare omfatta:
- Av staten tecknade försäkringar för riksdagsledamöter och nämndemän i domstolar
- Av kommuner eller regioner tecknade försäkringar för förtroendevalda
- Försäkringar tecknade för förtroendevalda som utsetts att företräda en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller har utsetts till ledamot av ett beslutande organ inom en sådan organisation. Det gäller även för försäkringar tecknade för personer med uppdrag jämförbara med dessa.
Tillkännagivande nr 4
Tilläggsförsäkringar. exempelvis sjuk- och olycksfallsförsäkringar, som meddelas som tillägg till tjänstepensioner ska också kunna klassas som tjänstepensioner
Även i detta fall tillgodoses önskemålen i tillkännagivandet vilket innebär att de tilläggsförsäkringar som kan ingå i en tjänstepensionsförsäkring ska kunna klassas som tjänstepension. Det bir också möjligt att etablera tjänstepensionsföretag som enbart meddelar tilläggsförsäkringar.
De tilläggsförsäkringar som är aktuella är t ex sjuk- och olycksfallsförsäkringar som kan utfärdas av det bolag som tecknat ålderspensionen men också av andra fristående bolag som klassificeras som skadeförsäkringsbolag. Värt att notera är att dessa tilläggsförsäkringar – eftersom de inte i likhet med t ex ålderspensioner genererar något sparkapital – behandlas på ett annat sätt skattemässigt. De blir föremål för sedvanlig inkomstbeskattning medan försäkringar med sparmoment, t ex ålderspensioner, betalar den schablonmässigt beräknade avkastningsskatten baserad på storleken på försäkringskapitalet.
Enligt gällande lagstiftning ska skadeförsäkringsbolag göra avsättningar till en så kallad säkerhetsreserv. Avsikten med denna är att den ska vara ett buffertkapital för att exempelvis kunna täcka förluster i försäkringsrörelsen. Propositionen slår fast att också tjänstepensionsföretagen kan göra avsättningar till en säkerhetsreserv för den del av sin verksamhet som omfattar tilläggsförsäkringar. Även livförsäkringsföretag med tjänstepensionsbestånd kan upprätta säkerhetsreserver för sina tilläggsförsäkringar. Man slår också fast att i likhet med vad som gäller för skadeförsäkringsbolagen får säkerhetsreserven medräknas i kapitalbasen vid solvenskapitalberäkningen.
Ett skäl till att liv- och tjänstepensionsföretag får upprätta en säkerhetsreserv för tilläggsförsäkringar till tjänstepensioner är att man vill underlätta för skadeförsäkringsbolag som meddelar tilläggsförsäkringar att omvandla hela eller delar av sitt försäkringsbestånd till ett liv- eller tjänstepensionsföretag.
Ibland uppstår en skillnad i storleken på de försäkringstekniska avsättningarna i de beräkningar som görs enligt lagen om tjänstepensionsföretag och i det regelverk för extern redovisning som tjänstepensionsföretaget tillämpar. Om de interna beräkningarna ger ett lägre resultat får mellanskillnaden mellan de interna och externa resultaten enligt propositionen dras av från det erforderliga solvenskapitalbehovet.
Harry Wide, styrelseledamot ProSkandia
